Jag vill helst inte sammanfatta det här året, utan jag försöker mentalt att låtsas som om
det är vanlig dag imorgon, inte nyårsafton då jag normalt brukar göra en mental sammanfattning av året som gått.
Somt här i livet förstår man när det blir tillspetsat, att de tillhör ändå kategorin en fis i rymden.
Det känns som om slutsummeringen av det här året inte kommer att bli klar förrän jag vet om det är en metastas de har upptäckt i ena lungan. Det kanske jag kan få veta på torsdag då jag skall bli radioaktiv. Jag skulle egentligen ha blivit det redan på onsdag men jag hann precis innanför dörrarna hemma, när de ringde från Sahlgrenska och meddelade att leveransen från Finland med radioaktivt ämne hade blivit försenat och undersökningen måste skjutas till torsdagen istället.
Det betydde att allt det där andra också fick skjutas på, när jag lade på telefonluren kändes som om jag var en kork som ploppade upp och ner i en flaska, allt eftersom omgivningen gungade.
Men pinan kanske förlängs ännu mer och då vet jag kanske inte något förrän de har sövt ner mig och tagit prover i lungan och allt det där andra som lungläkaren vid Sahlgrenska talade om skall ske och hela scenariobilden.
Vilket ju inte heller var så bra, men det hade i vart fall känts som en befrielse mot det andra, som de har tagit med i beräkningen som troligt och därför skyndas på för att vinna tid.
Somt här i livet förstår man när det blir tillspetsat, att de tillhör ändå kategorin en fis i rymden.
Det känns som om slutsummeringen av det här året inte kommer att bli klar förrän jag vet om det är en metastas de har upptäckt i ena lungan. Det kanske jag kan få veta på torsdag då jag skall bli radioaktiv. Jag skulle egentligen ha blivit det redan på onsdag men jag hann precis innanför dörrarna hemma, när de ringde från Sahlgrenska och meddelade att leveransen från Finland med radioaktivt ämne hade blivit försenat och undersökningen måste skjutas till torsdagen istället.
Det betydde att allt det där andra också fick skjutas på, när jag lade på telefonluren kändes som om jag var en kork som ploppade upp och ner i en flaska, allt eftersom omgivningen gungade.
Men pinan kanske förlängs ännu mer och då vet jag kanske inte något förrän de har sövt ner mig och tagit prover i lungan och allt det där andra som lungläkaren vid Sahlgrenska talade om skall ske och hela scenariobilden.
Vilket ju inte heller var så bra, men det hade i vart fall känts som en befrielse mot det andra, som de har tagit med i beräkningen som troligt och därför skyndas på för att vinna tid.
Snacka om att balansera på eggen in i det nya året. URK!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar