onsdag 17 maj 2017

Mellan hägg och syren.

Det talas om samtalet i det offentliga rummet, men i det offentliga rummet noterar jag enbart monologer.

Den s.k. partiledardebatt på SVT var en sådan parodi på samtalet i den offentliga debatten, att jag inte ens orkade se nyllet på Stefan Löfven, utan att få kväljningar! Jag bytte kanal tämligen omgående för att en stund senare vakna till liv av att jag hade somnat sittandes i soffan och fått en vansinnig nackspärr!

Det har inte varit mycket att glädjas åt i nyhetsutbudet, inte denna vecka heller. Överhuvudtaget inte de sista åren! Det är bara att konstatera: hela statsapparaten är definitivt nedmonterad.

Nog är det tragik när landstingsråd och landstingfolk står och tjäbblar i TV-rutan om hur viktigt det är ur barnperspektivet/barnsäkerheten, att den väl fungerande BB och akutmottagningen i Sollefteå lades ner. Naturligtvis lät inte den första bilfödseln vänta på sig. Men till saken hör att de här kompletta vettvillingarna bakom nedläggningbeslutet över kommunalrådets huvud, de hänvisade barnafödandet till Örnsköldsvik, som faktiskt inte har någon neonatalverksamhet överhuvudtaget! Är det någon fler än jag som inte förstår varför barnsäkerheten då skulle ha varit den tyngst vägande orsaken till nedläggningen av BB i Sollefteå och barnaföderskorna hänvisades till Örnsköldsvik istället.

Dessutom så nämner det största stolpskottet av dem alla, bara så där i förbifarten, att BB i Mölndal lagts ner helt nyligen och de hade 3 000 födslar/år till skillnad från Sollefteå BB som hade dryga 300 födslar/år. Ungefär som om det skulle vara relevant i den här diskussionen. Det är ungefär som att jämföra skidvalla med luftballonger. Mölndal BB fördes bara över till Östra sjukhuset i stort sett en spottloska bortöver, det vet alla som har någon form av koll på Sveriges karta. Det tar ungefär 10 minuter att köra E 20/E 6 från Mölndal till Östra sjukhuset, som också ligger under Sahlgrenska sjukhusets tak, liksom Mölndals sjukhus gör!

Så ställer sig nästa stolskott upp i TV-rutan i samma s.k. debatt och låter undslippa att i Ånge hade de aldrig haft något BB, det gick bra att ta sig till Sundsvall. Argumentet att det inte gick att jämföra vägarna som skulle köras efter inte gick att jämföras. Eftersom från Ånge går färden längs E 14, medan den från Sollefteå var en sedvanlig norrländsk väg:

När man skrapar det minsta lilla på ytan finner man att sanningen är egentligen att hela sjukvården är i fritt fall: http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/nybliven-mamma-chockad-efter-bb-vistelsen

Svensk förlossningssjukvård har blivit en visa i resten av världen: http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/bb-historien-blev-en-varldsnyhet

När man läser de ansvariga stolpskottens, Sigbjörn Olofsson och Kenneth Challis uttalanden om BB i Sundsvall, som nu framhölls som kronan i juvelen i den s.k. debatten i TV om nedläggningen av BB i Sollefteå. Den juvelen visade sig ha allt övrigt att önska i själva verket. Borde man i egenskap av journalist, som skall leda ett dylikt s.k. debattprogram, inte ta reda på fakta först innan man ens slänger iväg våra licenspengar på något så undermåligt material. De hade helt enkelt inte en susning om att BB/förlossningsvården i Sundsvall hade allt övrigt att önska: http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/sigbjorn-olofsson-om-neddragningens-effekter-pa-bb-fragan-ar-for-tidigt-vackt

Jag säger och tänker: det är bara att gratulerar Sverigedemokraterna till att de än en gång satt tummen på problemet: långt innan hjärntrusten ens hann dit, trots att de tycker sig veta mer, kunna mer, förstå mer, ännu inte förstått att det mesta i det här landet är under fritt fall och att man åtminstone borde införa det s.k. samtalet i det offentliga rummet, eller där saker och ting kan påverkas och förändras med gemensamma krafter: i Riksdag och Regering! Man kanske måste inleda samtal med de som de anser är ovärdiga att föra samtal med, kanske skulle man kunna få till en och annan förändring innan HELA Sverige är skjutet i sank...



Senaste veckan har det också varit samtal om Arbetsförmedlingen, ungefär som om det är Arbetsförmedlingen som varit problemet. PROBLEMET har varit att hela Arbetsförmedlingens hela verksamhet under förra regeringen Reinfeldt, lät bemanningsföretagen husera fritt. Jag vet det eftersom min dotter började närma sig slutstationen för sin Masterexamen. Jag var helt övertygad om att hon förutom att hon inte kunde hitta en ledig lägenhet och flytta hemifrån skulle förbli slav under bemanningsföretaget, som hon hade två olika anställningar hos samtidigt som hon studerade. Nu löste det sig ändå med både ock.

Resultaten av bemanningsföretagen kan väl ändå ingen med sunda kroppsvätskor ha glömt vad det resulterade i: rena rama katastrofen på arbetsmarknaden! Lönedumpning av sällan skådat format och arbetsrätten som sattes helt ur spel. Snacka om att man återinförde något som t.o.m fick tjänstehjonens tidevarv att framstå som rena rama guldåldern.


Men hela det här landet har förvandlats till en korrupt historia där det mesta har upphört att fungera. Tittar man då vad de här ministrarna haft för sig på sistone blir man sannerligen inte gladare av den saken. Ta bara den här minister Anna Johansson, som lokalpolitiker inte ens kunde sköta sitt område. Hon åker till Kina för att studera cykling, när hon i själva verket kunde återvända till sin hemstad Göteborg och studera det fullständiga kaoset som just cyklarna fått! Det kryllar av dessa Kamikazepiloterna på hemmaplan. Men hon kanske tog miste på Kina och Japan, kanske inte helt lätt för en sedvanlig politikerbroiler: https://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Johansson_(socialdemokrat)


Låter allt det här alltför pessimistiskt så här mellan hägg och syren, när man egentligen borde njuta av tillvaron fullt ut och av att naturen åter vaknat upp efter en tid i dvala. Ja, jag vet inte det, efter att ha tillbringat några timmar på stadsbyggnadskontoret i förmiddags och där lantmätaren som gjort lantmäteriförrättningen inte kunde säga vart tomtgränsen gick. Det skulle kosta 2 625:- att få veta det! Sedan kan man undra en stund över hur de på en annan avdelning av Göteborgs stad skulle kunna komma och markera tomtgränsen om Lantmätaren, som gjort lantmäteriförrättningen inte visste det... Påminner om den svåra gåtan: vad är det som går och går och aldrig kommer fram till dörren.

Efter besöket på stadsbyggnadskontoret skulle jag bege mig till Gårda textil på Kungshöjd. Naturligtvis var hela vägen uppgrävd vid hamnkanalen, liksom det är i resten av hela stan. Helt plötsligt befann jag mig i mötande fordonsfil, ett tag funderade jag starkt på om det var dags för mig att lämna tillbaka körkortet, men så var det inte. Det var genierna som spärrat av filerna och kört ihop dem så att man kom i samma fil som mötande fordon, som var hjärnan bakom verket! Det var verkligen ingen skön känsla, att se hur en stor långtradare med boggiesläp närmade sig min bilfront med vindens hastighet. Ibland tror jag fullt och fast att jag har många skyddsänglar som vakar över mig.

Jodå, jag hamnade på Sahlgrenska sjukhuset, men av egen förmåga och med bilen intakt, inte med hjärtat längre i halsgropen och på utsatt återbesökstid. Men efter det insåg jag att jag nog skulle unna mig en trevlig liten utflykt den lilla stund, som hade getts mig själv denna dag. Jag tänkte mig ett besök till Kungälvs Garden Center i Rollsbo Industriområde, men när jag väl kom dit var det samma inferno, som råder i hela Göteborg med omnejd. Avfart 86 ledde raka vägen in i en bussfil och dit vågade jag inte köra, med tanke på att jag upplevt på väg mot Gårda Textil, några timmar innan och nesan över att en sketen liten grön trådrulle hade kostat 36:-.

Men någon vanlig avfart med nr 86 fanns inte och helt plötsligt befann jag mig vid avfart 87 längs E 6:an och insåg att jag skulle hamna ute på långtur om jag inte tog den och svängde av in mot Kungälv. Jag hoppade istället in på Göteborgs Kex bräckbod, men enbart för att stå vid nästa nesa: barnens förtjusning Ballerinakex, den gamla sorten fanns inte. Sortimentet hade utökats med OLW:s chips och ostkrokar!? Utbudet av Göteborgs Kex var sig inte likt. Det gapade märkligt tomt i varukorgarna, som i vanliga fall brukar vara välfyllda med allsköns utbud.

Vad i hela helsefyr är detta, tänkte jag och insåg i nästa ögonblick, att ingenting är längre vad det en gång var.

Tja förutom då häggen som blommar för fullt och syrenknopparna som bereder sig på sin entré.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar