torsdag 10 december 2015

Är det inte det jag alltid har sagt: griniga gamla gubbar skall man passa sig för! De är inte att leka med i något läge...

Speciellt inte om de inte får vad de vill ha på stört!

Vi har en nog så begynnande grinig gubbe här på hemmaplan, som jag och dottern mellan varven försöker sätta under herrans tukt och förmaning, utan att lyckas speciellt väl. Så jag vet vad jag talar om. Det är bara de små knodden som kan förvandla honom till ett lallande glatt tidigare jag.

Det är inte bara en oturlig golfrunda, som får svadan att ånga ur öronen, det kan vara vad som helst som väcker grinigheten till liv. Men vad som är det egentliga problemet är ett svårare fall höljt i djup och tät dimma och så snackas det om griniga klimakteriekärringar!

HU!

Då skall de bara veta hur det är med gubbar som trätt in i griniga gubbars ålder. Han har på något underligt sätt skaffat sig en egen världsbild av hur allt går till eller fungerar, utan att egentligen bry sig om att sätta sig in i liggande fakta, eller lämna någon vidare förklaring.

Men att det fanns något som kunde heta grav koffeinabstinens hade jag inte en susning om existerade, än mindre vad den kunde leda till.

Det kanske är det som vår egen griniga gubbe också lider av:Koffeinabstinens. Sedan om det är för högt eller för lågt, vete gudarna. Men den halvstirrige gubben här på hemmaplan han envisas med att bära hem Zoegas och inget annat än Mollbergs blandning skall det vara. Det smakar så vedervärdigt att min kaffekonsumtion dragits ner till ett minimum. Jag vill inte ens benämna det för kaffe, det är mer åt hållet: fosterfördrivningsmedel!


Idag försökte jag fråga vad det var fosterfördrivningsmedlet hette som han åter bjöd på, var det nu igen så att han inte hållit det han lovat att köpa något annat än Zoegas, Mollbergs blandning. Något otydligt mumlande svar lämnade han ifrån sig om att det kanske inte var Gevalia. 


VEM har efterfråga Gevalia, undrade jag och mumlet tilltog från han som skulle komma med någon form av svar och förklaring till det odrickbara kaffet. Jag gav tillslut upp och lämnade kaffekoppen orörd, efter den första och enda odrickbara slurken som stockat sig i halsen och gjort magen till en brinnande krigshärd på två röda.

Det här grumpy-old-men-kaffekriget har fått yngste sonen att förära mig lite andra sorters kaffe till Mors Dag + när jag fyller år och en rekorderlig dos med olika tesorter så att jag skall klara mig ett bra tag ifrån det vedervärdiga Zoegas Mollbergs blandning.

Visserligen har jag kommit över det stadiet för länge sedan, där något längre kan förvåna mig. - Men när jag läste om den grinige käppviftande gubben, som rusade in på ett Café i Uppsala, löpte amok och faktiskt mer eller mindre rånade Caféet på kaffe, då trodde jag nästan att det var 1:a april och inte 9 december.


http://nyheternasverige.se/pensionar-ranade-cafe-i-centrala-uppsala/

Sedan att det skulle vara ett välkänt beteende hos äldre p.g.a. kaffekonsumtionen på äldreboende, som enligt sjuksköterskan i reportaget André Klase, är helt sjukt! DET hade jag trots allt levt i okunskap om ända tills nu. Dock förtäljer inte reportaget om den våldsamma koffeinabstinensen beror på för högt intag av kaffe, eller ett plötsligt alltför litet intag av kaffe.

Man skulle nästan kunna tro att det skrivits av en begynnande grinig gammal gubbe, de är jävligt knepiga att förstå sig på vad de egentligen menar, men framförallt HUR de menar att det förhåller sig.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar