onsdag 28 januari 2015

Det svenska läkarförbundets talesperson har utsett sig själv till mugglare!

Det är liksom ingen hejd på sarkasmen, när den väl är satt i rullning. http://www.flamman.se/risk-for-graddfil-for-antroposofisk-medicin

En ny patientlag började gälla den 1 januari 2015 i Sverige med syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet och självbestämmande. Men hur blev det i själva verket, ja, den saken lär inte vänta på sig alltför länge, om man skall följa de vindar som blåser med full stormstyrka igen.


I flera länder är antroposofisk läkemedel/medicin integrerad i den offentliga vården, bland annat i Tyskland, Schweiz, Österrike, Holland, Italien, Brasilien och USA. Helt nyligen lästa jag om en behandling på Hawaii med just det antroposofiska preparatet Iscador (Mistel preparat).


Jag har respekt för olika åsikter, men då den börjar gränsa till rena vendettan tycker jag nog faktiskt, att måttet är rågat. Vad de med ett alltför högt tonläge ännu inte har förstått det är, att en läkare vid Vidarkliniken kan i vilket ögonblick som helst kliva in inom svensk sjukvård och arbeta, medan motsvarande inte finns, eftersom läkarna vid Vidarkliniken förutom sin läkarlegitimation även har en antroposofisk/komplementutbildning.

Än mer fartblind tycks man vara inom Läkemedelsverket och inom Socialstyrelsen, därför att man duckar för alla dessa patienter, som faktiskt blir skadade av de läkemedel, som de gett sitt godkännande. Där tycker jag nog spontant, att den svenska läkarkåren får ta på sig ett stort ansvar över den rad av missförhållanden, som faktiskt får ske inom svensk sjukvård.

Den som blivit felbehandlad, eller fått vårdskador, fått utstå onödigt lidande, blivit läkemedelsskadan, vet vad jag talar om. Vinna över den makteliten när de bestämt sig för att dunka varandra i ryggen, det låter sig helt enkelt inte göras. Är det en rättssäker hantering...

Läkemedelsbranschen är nog bra över lag, men den förtjänar inte att idel höjas till skyarna, även den dras med oönskade inslag. 



borde nog ta sig en liten lässtund hur illa det egentligen kan gå i läkemedelsbranschen och vem som är dess förlängda arm, det tror jag knappast att man behöver vara raketforskare för att förstå.

I vart fall borde boken få den svenska Läkarkåren inta en betydligt annorlunda tonläge, tills man åtminstone satt sig in i annan syn på människan och de antroposofiska preparaten inte är behängd av någon religiös fanatism, som man nu vettlöst tycker sig känna till hos "mugglarna". Ett seriöst samarbete vore verkligen på tiden, att det uppstod. Korsbefruktningar har aldrig skadat.

Läkemedelsskadade patienter är nog dessvärre enbart toppen av ett isberg, som i själva verket är ofantligt.

Inte blir det mer transparent av att det helt enkelt inte förekommer en systematisk anmälan från svenska sjukhus, när en patient har blivit skadad av läkemedel, eller lidit men av vården. Något som jag finner väldigt anmärkningsvärt, med tanke på kritiken på Vidarkliniken. 

Någon större kontroll på överutskrivning av läkemedel eller kontroll av tidigare behandlingar har man inte heller inom den vanliga sjukvården, man har inte ens en samordnad databank över förskrivna läkemedel. Svensk sjukvård verkar mer cementerat i ett tillstånd, där man alltjämt skickar brevduvor eller röksignaler sins emellan.


Nu skall jag inte vara så förslagen, att jag belägger hela den svenska läkarkåren, som saknar antroposofisk utbildning, med att vara några yrkesmänniskor med tunnelseende. Därför att jag VET av egen erfarenhet flera gånger om, att det är långt ifrån alla som är helt tvärsäkra på saker och ting, utan lyssnar hellre på sin patient och förstår, att lösningen kan ligga precis någon helt annanstans, eller i vart fall en delhjälp.

Jag kan inte låta bli att tycka att de höga skadeståndsbeloppen i USA som gör att riskfyllda mediciner uppmärksammas mer där än här i Sverige, där man tycks ägna sig åt tankar som: "lite svinn får man allt räkna med". Jag som är icke-läkare tycker att det brister många gånger i det svenska sunda förnuftet, eftersom vi har en kontrollverksamhet: Läkemedelsverket, som är tänkt att godkänna läkemedel, men med struten tättsittande på huvudet halkar långt utanför ramarna och det är sålunda tillåtet att förskriva läkemedel för helt andra åkommor än de är godkända för. Vem är det nu som är mugglarna?

Det skadar inte heller att lägga bakom örat, att synsättet på läkemedel/preparat/människan har betydligt längre historia inom både kinesisk eller indisk läkekonst, där andra preparat än vanlig skolmedicin är mer regel än undantag. Även behandlingsformerna inom Ryssland/forna Sovjetunionen är i mångt och mycket annorlunda, eftersom man i dessa länder har en helt annan helhetssyn på människan, än det som man begagnar sig inom den svenska sjukvården.
 
Vikten av samarbete i de olika lägren borde istället främjas, som det nu är målar sig Sveriges politiska beslutsfattare, Läkarförbudet inkl. en hel del av deras medlemmar in sig i sina egna hörn. Den som läst Arne Rebergs lilla pocket bok: "Mina förklädda gudar" http://www.bokus.com/bok/9789146173946/mina-forkladda-gudar/
inser rätt snart, att allt är inte så självklart som "mugglaren" i länkad artikel vill ge sken av. 

Jag har alltid varit skeptisk till människor som är tvärsäkra på sin sak och jag tycker mig ha sett, att det finns en stor sanning i just det förhållningssättet. Därför att inte helt sällan måste man också ha med tiden som parameter, för att kunna förstå vad det hela egentligen handlade om när något väl pågick.

Det märkligaste i den här debatten om att förkasta eller godkänna antroposofiska preparat, det är att man från svenskt läkarhåll och andra uppkomlingar påstår saker, som man aldrig för ett ögonblick från antroposofiskt håll påstått, eller ens gett sken av. 


Antroposofiska läkemedel ersätter inte nödvändiga konventionella läkemedel, utan fungerar som komplement. Antroposofiska läkemedel avser att stödja patientens självläkande förmågor för att återställa den disharmoni som sjukdom innebär. 

Dvs. man tar ett helhetsgrepp om HELA människan och har därmed en holistisk syn på människan. Man förstår också att tiden är den största läkaren och att kroppen behöver rätt signaler för ett tillfrisknande.


Hur viktig en sådan vård är, det vet alla som legat prisgiven i en korridor på ett sjukhus, eller blivit hemskickad i ett taffligt tillstånd därför, att det helt enkelt saknats vård/omsorgsplats/tid inom den svenska sjukvården. Hur många gånger en patient blivit hemskickad med någon form av "kristallkuleutlåtande" det tycker jag tidningarna ständigt skriver om.

Själv vet jag hur det kändes, att efter flera akuta återbesök få det goda rådet att inte halta. Ett nog så gott råd, dock kanske inte så fullt gångbart med ett knä som skulle visa sig kräva flera operationer och ändå var hopplöst förlorat p.g.a.. de digra skadorna. Jag skulle kunna berätta hur många dylika historier som helst, enbart från min egen radie och DET måste väl ändå falla utanför slumpens inverkan, att det fallit så många felbedömningar bara i den snäva krets som jag tillhör.

Den här gången är jag allvarligt oroad, även om jag vet att Vidarkliniken tycks ständigt vara som Fågel Fenix. Regeringens uppdrag till Läkemedelsverket från december 2013 har resulterat i ett förslag som är så byråkratiskt tillkrånglat att läkemedlen/preparaten i praktiken inte kommer att vara tillgängliga inom den svenska sjukvården.



Detta gör man trots att den självklara lösningen rimligen borde vara istället att man enligt svensk lagstiftning tillåta de antroposofiska läkemedlen, som redan godkänts i annat EU/EES-land och därigenom låta även registrering av de antroposofiska läkemedlen harmoniseras på EU-nivå. Den möjligheten finns inom EU-direktiven, men istället verkar den svenska byråkratin och lobbyisterna än en gång få sista ordet.


Det här "mugglaruttalandet" från lobbyisternas läkarkrets är fullständig nonsens, eftersom godkännande inom EU/EES-land baserats på studier och kliniska prövningar, sist men inte minst på långvarig användning, som funnit dem kliniskt relevanta och ofarliga.

Jag förstår att allt inte bara är svart och vitt. Men jag begriper också när det finns mer grejer med ett järnspett, än den rost som har trängt fram.

Bilden: European mistletoe plant with white berries containing seeds (Viscum album)= Iscador utvinns ur och kan skilja sig beroende på vilken växt, som varit värd till misteln http://sv.wikipedia.org/wiki/Mistel Mistelpreparaten har använts ända sedan 1920-talet.
Den stödjande cancervården, som användes inom den här familjen den kom från mistelpreparatet, som hade utvunnits från mistel som hade växt på en Ek. Iscador användes som ett komplement till den vanliga cancerbehandlingen med operation och strålbehandling.

Rehabiliteringen sköttes vid Vidarkliniken på ett alldeles strålande sätt, därför att det var ett regelrätt kronvrak, (som undrade hur länge han skulle överleva) som jag bäddade ner i bilen och körde upp till Vidarkliniken i Järna, så snart han hade kopplats lös från alla sjukhusslangar och därmed skrevs ut. Men det var en fullständigt strålande person jag tre veckor senare hämtade tillbaka från Vidarkliniken, förvandlingen var helt otrolig!

Efter cancerns återkomst fem år senare följde en ny omgång av rehabilitering vid Vidarkliniken efter strålbehandlingen som gett men. Även den rehabiliteringen gav samma goda resultat även om ingångsläget inte hade varit så förtvivlat erbarmligt. Den vanliga sjukvården har varken tid, ork eller politiskt intresserad av att tillåta patienten att återhämta sig. Det är en knuff ut i verkligheten så snart det bara låter sig göras och ibland inte ens det. Det är de anhörigas ansvar att hantera bäst de kan eller gitter. Det vill säga om de överhuvudtaget existerar. 


- Själv visste jag att jag aldrig någonsin hade kunnat bädda in honom i den ullvante, som den antroposofiska vården vid Vidarkliniken hade att erbjuda. Bara just därför visste jag att det inte fanns några andra alternativ.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar