Carl Bildts samröre med Lundin Oil i Sydsudan och Etiopien, hans krigslobbying, vapenaktier och sanningen om den tysta diplomatin. Det lär vi aldrig heller få veta.
Men nog förefaller det märkligt, att Kanada lyckats få stopp på Eritreas utpressningsskatt mot medborgare i andra länder, där 2 % av nettoinkomsten begärs in, med så enkla medel som att ambassadören utvisas om inte den här typen av verksamhet upphör.
De som inte betalar utsätts för repressalier, som av allt att döma handlar om alltifrån, att man från Eritreas ambassad vägrar lämna ut nödvändiga dokument till, att släktingar i hemlandet råkar illa åt.
Har man inte nått den punkt där man på allvar måste börja ifrågasätta biståndet till dylika diktaturer. Money always talk.
Hur man än vrider och vänder på saken, är det alltjämt så att Dawitt Isaak också är svensk medborgare. I Domkyrkan i Göteborg, hans svenska arbetsplats, brinner ljuset alltjämt för honom. Den Eritreanska ambassadens vägran, att ta emot 50 års hälsningar tillställda Dawitt Isaak genom Amnesty International talar väl också sitt tydliga tecken för hur man ser på saken, eftersom inte någon adress dit de kunde skickas inte heller uppgavs av ambassaden.
Skall man tolka det som, att han inte längre är i livet, eller är han alltjämt fullständigt rättslös i den diktatur, som fängslat honom.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dawit_Isaak
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar