Dödsskjutningen av Fadimes bror.

Inte för att jag ett enda ögonblick tror på dödsstraff. Men i det här fallet så har han själv hållit i bilan och det kan jag tycka är riktigt skönt. Han har gjort det egna medvetna valet, mellan orsak och verkan.

Speciellt med tanke på hans eget register av snedvriden kvinnosyn. Sist men inte minst hans eget förhärligande av sig själv. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2335405-skjuten-34-aring-bror-till-mordade-fadime

En människa som tror, att man kan agera precis som man själv vill och med en sådan snedvriden människosyn/kvinnosyn, kan jag inte mer än spontant tycka: Det är väldigt skönt, att det än en gång har varit självsanerande!

Det enda jag beklagar är de stackars tre poliser, som nu blir föremål för en brottsutredning och har detta med sig i sina egna och familjers bagage i all framtid, fastän de bara gjort sitt jobb!

Deras uppdrag har varit, precis som vid många av dessa dödsskjutningar, att skydda övriga samhällsmedborgare från dessa odjur!

Tolka det som du vill.
Med vänlig hälsning/ Gun