och vid vårt lunchbord ett diskussionsrekord, som så småningom i vanlig ordning trillar in på sedvanliga villovägar.
Anledning?
Jo, det stod en notis om att säsongsavslutningen av "Sommar med Ernst" från Järnboås sågs av 828 000 personer, vilket är tittarrekord för "Sommar med Ernst" totalt för någon säsong. I snitt var det ca 710 000 tittare per avsnitt, 62 procent av dessa är kvinnor och det finns en stor bredd på åldersgrupperna. Den största delen är barnfamiljer samt ensamstående som bor i småstäder.
- Det är ju en total omöjlighet att de med säkerhet kan säga att det sågs av 62 % kvinnor! sa jag klentroget.
- Nej, så är det, svarade herr H.
- Menar du på fullt allvar att signalerna, som varje TV ger ifrån sig och som kan avläsas, även kan tala om vilken form av person som sitter framför TV?
Människosläktets manliga sida gav åter uttryck för det, som vetenskapen sedan länge redan vet: Kvinnor och män är helt olika!
Åter blev en gammal och väldebatterad händelse åter aktuell för diskussion. Den räknas numera som rena klassikern hemma hos oss, men som visar hur det i praktiken fungerar:
Herr H sitter bakom ratten. Vi är på långresa och vi passerar "Höga kusten", när jag säger:
- Där har de kaffe och våffla, det lät väl gott efter en så här lång stund i bilen.
- Mmm, säger herr H och kör lugnt vidare.
Dottern låter också uppbåda sin stämma från baksätet, när vi passerar ytterligare skyltar där det står "Kaffe och våffla".
Vi hinner väl köra en si så där 15 minuter efter de flertaliga upplysningarna, innan polletten trillat ner i den manliga hjärnan och vi nu befinner oss i total ödemark, när han utbrister:
- Det skulle vara gott med en kopp kaffe och kanske rent av en nygräddad våffla till.
- Men... ÖH! DÖ! Vi passerade just flera sådana för ett tag sedan, protesterar jag.
Samtidigt som jag mentalt redan gett upp. Eftersom jag nu vet, att medan herr H lugnt kör vidare, pågår kalkylering i hans huvud huruvida han skall stanna och vända, eller om det kan tänkas dyka upp något fler erbjudande om "kaffe och våffla". Mycket riktigt så materialiserar sig den sistnämnda frågeställningen av herr H och lika givet blir det kvinnliga svaret:
- Tror du att det kvinnliga könet är fjärrskådare också? undrar jag.
- Men va, ni kunde väl ha sagt till att ni ville stanna där, svarar herr H.
- Det sa vi ju också att vi ville, säger vi då i en mun.
- Det gjorde ni väl inte, säger herr H.
Förvirringen är total i hans huvud, det råder det ingen som helst tvekan om.
*******
Fotot taget vid Pripps lunchrestaurang i Högsbo, där finns damer med en räv bakom örat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar