söndag 16 augusti 2009

Rapport från hängmattan.

- den 16 augusti 2009, kl 19:49


Jag stod och funderade på vad jag egentligen skulle välja att koppla av till. Valet stod mellan ett par riktiga tegelstenar av technothrillerns mästare Tom Clancy, eller någon av Torsten Ehrensmarks gamla godingar, som jag inte återsett på åtskilliga år, dvs. "Mina halvfranska år", "Pepparkakor", eller "Instängd på norra halvklotet".

Men det där med instängd fick mig att minnas, att jag hade en CD-bok, som jag ännu inte hade "trakterat".

Det visade sig att den skulle handla om det allra värsta tänkbara scenariot av att vara instängd.

"Comme Une Tombe" eller, "Levande begravd", som den heter på svenska, vann det internationella Le Prix Polars i Frankrike för bästa deckare i augusti 2006. Författaren, Peter James, blev vald till årets bästa deckarförfattare i Tyskland av tidningen Krimi-Couch Magazine. Nog var det allt en sanslös historia allt, "Levande begravd". För vad skulle du tycka och tänka om att på din svensexa bli levande begravd i en kista tillsammans med en flaska whiskey, en porrtidning, en ficklampa och en walkie-talkie? Sedan kompakt tystnad, efter det att skruvarna skruvats i kistan och jord kastats på kistlocket.

Det fick mig att minnas ett par riktigt vådliga svensexor i Gällivare, som jag fått mig återberättade av "offren" själva inklusive deras respektive, för många herrans år sedan. Fråga är bara vilken av dessa svensexor, som jag tycker var värst, Rolf P:s, eller Stig P:s? Det vete gudarna, det torde ha varit dött lopp!

Den här svensexan, i "Levande begravd" handlar om en sådan kille, som själv bjudit på riktigt vådliga svensexor. Det är av den anledningen som hans vänner beslutar sig för att "bjuda tillbaka". Men det som var tänkt som det värsta tänkbara dåliga skämtet till svensexa, går plötsligt väldigt fel, när vännerna kraschar med bilen på väg till puben och den blivande brudgummen ligger där ensam, lämnad åt sitt öde och levande begravd i en kista, som dessutom långsamt tar in vatten. Ficklampans batteri börjar sina och hur är det nu med en walkie-talkie....

Nähä, du! Du får allt läsa, eller lyssna på den själv. Jag är ingen "golare". Dessutom vill jag verkligen inte riskera att vara någon glädjedödare.
Knalla nu iväg till bokhandeln, eller biblioteket och ha en "ryslig stund" där i hängmattan, eller vart du nu än befinner dig, när du läser, eller lyssnar till den. Såja, plöj dig nu väg fram till boken! Du har verkligen inget att förlora. Det är en sagolik historia, som hela tiden tar sig tämligen oväntade vändningar.

Vad jag ger den för betyg?

Av 5 möjliga surströmmingar, ger jag den hela 4 surströmmingar, burken och lite spad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar