måndag 30 mars 2009

Dundret Runt 45 år!

den 30 mars 2009, kl 14:33


Det är helt otroligt vad tiden går fort, allt verkar numera bara vara två ögonblinkningar bort.

Men sanning att säga var jag nog inte riktigt medveten om "Dundret Runt" förrän för ca 40 år sedan, så alla år har jag sannerligen inte varit "uppdaterad".

Jag tror inte jag missat att läsa en enda startlista från Dundret Runt sedan dess, det har blivit på något sätt en tradition, precis som det blivit tradition för en del att åka Dundret Runt.

Numera finns en väldans massa olika klasser och det är väl tur det. De där 5 milen var avskräckande för min del, inte något jag ens skulle ha reflekterat över att ge min in på. Jag minns en som hetsades till att åka de där 5 milen i mindre lämpligt väder. Han såg ut som en stopplykta i nyllet även dagen efter. Ge sig in otränad på skidor med dylika sträckor, hur bra kondition man än må ha, det är verkligen inget att rekommendera.

Efter flytten från Malmberget ägnar mig ibland åt nytillkomna "traditioner", som t.ex. när jag kommer upp till Malmberget. Då ligger jag och läser den lokala telefonkatalogen, som nattlektyr, ackompanjerad av "hushängets" djupa suckar, när han försvunnit ner under huvudkudden, för att slippa ifrån läslampans sken.

Hur kan man ha behållning av att läsa lokaltelefonkatalogen, kanske någon nu tänker. Jo, jag ser hur folk flyttat runt i samhällena inkl. de ute i byarna, eller helt enkelt inte längre finns med i lokaltelefonkatalogen.

De år som deltagarlistorna från Dundret Runt, inte ligger ute på Internet får jag traska iväg till stadsbiblioteket och sätta mig i tidningsrummet och läsa dem i papperstidningen, eftersom Pressbyråkioskerna inte längre tillhandahåller dagstidningar från norr.

I årets Internetupplaga av NSD om Dundret Runt, stod att läsa en liten solskenshistoria om min gamle vän Björn Forseth, Kiruna. Själv undrade jag bara VAD det var som upptog hans intresse så vansinnigt, att han glömde bort att ta med sig skidorna, när han steg av tåget i Gällivare inte långt före start. Det framgick inte av NSD.

Björns egen kommentar av det hela var:

- Det var värst, vad det spreds fort...

Han har nog underskattat de "lokala TT-nyheterna", än en gång. De går snabbare än teleprintrarna på riktiga TT.

Mitt svar till honom blev därför bara:

"Ja, står man i NSD som nyhet så gör man" och då finns inget utrymme för privatlivets förborgade hemligheter. Tja. förutom då vad som var den rätta anledningen till att han glömde kvar skidorna på tåget.

Men vad det nu än var, lyste uppenbarligen solen över alla Dundret Runtåkare, stora som små och över en och annan "solskenshistoria".

2 kommentarer:

  1. Björn jobbar väl med bl.a nyheterna på samiska i TVrutan?

    SvaraRadera
  2. Helt riktigt. Han har jättemånga strängar på sin lyra. En mycket spirituell person.

    SvaraRadera