- den 19 december 2008, kl 09:31
och årets jul-bling-bling på villakvarteret, har fått ett högst oönskat inslag. Det är inte utan att tanken slagit mig, att göra ett intjack i dotterns "skjutförråd" och idka prickskytte på det sista tillskottet i julpyntet på kvarteret.
Fy, fasen säger jag bara för de här nya lamporna, som har ett så vansinnigt stickande sken, att man får hela synfältet förblindat bara av att vara i närheten med blicken. Man får helt enkelt sitta med ena handen som skugga för ögonen, för att inte få in det i synfältet överhuvudtaget.
Igår vid middagsbordet kände jag mig lagom road av, att sitta krokig arm för att undvika att bli "träffad" av den här nya "sagolikt monstruösa mardrömmen" på andra sidan gatan. Jag var själv tämligen mosig och förkyld med våldsam huvudvärk. Mao med en toleransnivå som låg långt under minusstrecket.
- Det är väl inga problem med att fixa till den installationen, tyckte "herrn i huset".
Han föreslog att han skulle gå dit och klippa av tåtarna och så var saken klar!
Jag och dottern stirrade storögt på honom. Hade han förvandlats till en kriminell typ, eller var det ett utfall av synnerligen bisarr humor? Hans förslag blev bara värre och värre, skulle det visa sig och när förslaget kom, att vi kunde sätta upp en dylik sak i vår egen trädgård, utbröt vilda protester, dottern hotade att säga upp bekantskapen, om det skulle stå en dylik suspekt tingest i vår trädgård! Nä, något sådant var fullständigt otänkbart.
Det är ingen lätt sak det här med bling-bling och det gäller nog trots allt att tiga still och lida tyst. Därför att uppenbarligen tycker de att det är vackert, även om mycket i den där bling-blingvägen är svårbegriplig, att den ens kan uppfattas så. Men som sagt var smaken är som baken och var och en skall ha det de själva tycker är vackert.
Filmen "Ett päron till farsa firar jul" faller tankarna onekligen på. Även om husen här på vår gata är en lightvariant jämförelsevis med filmens, är det så att jag börjat uppskatta, mörka husfasader, eller bara ett stilla lysande ljusnät i något träd eller längs altanräcke. Det mesta av det här blingblinget de har virat in sina hus, staket, garage, träd, väggar i och blingbling som står ute i trädgården, ser de inte ens själva inifrån huset! Det är därför lite svårt att förstå vitsen med det hela. Det är väl kanske som en granne hävdar, de tävlar om vem som har mest och är värst!
Resonemanget kring middagsbordet fortsatte en bra stund, kring eventuell handlingsplan kring ljusbling-blinget. Men så kom slutligen "husets herre" på en sista "strålande" idé:
- Åk upp till sonen och låna hans byggstrålkastare, det är bra kräm i dem, det är bara att rikta dem rakt upp i luften.
Dottern hade genast invändningar, om att flyget nog skulle ha synpunkter på det och vilken nytta skulle det vara i det, förutom att elbolaget skulle jubla?
"Husets herre" gav sig inte:
- Rikta dem från huset, då tar man udden av deras bling-bling!
Nä, nu fick det vara slut med stolligheterna.
Hmm... jag tror jag kör med solglasögon, eller bankirskärm vid middagsbordet tills "hjärntrusten" är församlad till julhelgen. Jag har på känn att den definitiva lösningen på problemet kan vara möjlig då, eller så får vi i vanlig ordning öva upp skrattmusklerna, tills magkrampen bara är ett faktum.
GOD JUL ÖNSKAR JAG ALLA BLOGGLÄSARE!
Fy, fasen säger jag bara för de här nya lamporna, som har ett så vansinnigt stickande sken, att man får hela synfältet förblindat bara av att vara i närheten med blicken. Man får helt enkelt sitta med ena handen som skugga för ögonen, för att inte få in det i synfältet överhuvudtaget.
Igår vid middagsbordet kände jag mig lagom road av, att sitta krokig arm för att undvika att bli "träffad" av den här nya "sagolikt monstruösa mardrömmen" på andra sidan gatan. Jag var själv tämligen mosig och förkyld med våldsam huvudvärk. Mao med en toleransnivå som låg långt under minusstrecket.
- Det är väl inga problem med att fixa till den installationen, tyckte "herrn i huset".
Han föreslog att han skulle gå dit och klippa av tåtarna och så var saken klar!
Jag och dottern stirrade storögt på honom. Hade han förvandlats till en kriminell typ, eller var det ett utfall av synnerligen bisarr humor? Hans förslag blev bara värre och värre, skulle det visa sig och när förslaget kom, att vi kunde sätta upp en dylik sak i vår egen trädgård, utbröt vilda protester, dottern hotade att säga upp bekantskapen, om det skulle stå en dylik suspekt tingest i vår trädgård! Nä, något sådant var fullständigt otänkbart.
Det är ingen lätt sak det här med bling-bling och det gäller nog trots allt att tiga still och lida tyst. Därför att uppenbarligen tycker de att det är vackert, även om mycket i den där bling-blingvägen är svårbegriplig, att den ens kan uppfattas så. Men som sagt var smaken är som baken och var och en skall ha det de själva tycker är vackert.
Filmen "Ett päron till farsa firar jul" faller tankarna onekligen på. Även om husen här på vår gata är en lightvariant jämförelsevis med filmens, är det så att jag börjat uppskatta, mörka husfasader, eller bara ett stilla lysande ljusnät i något träd eller längs altanräcke. Det mesta av det här blingblinget de har virat in sina hus, staket, garage, träd, väggar i och blingbling som står ute i trädgården, ser de inte ens själva inifrån huset! Det är därför lite svårt att förstå vitsen med det hela. Det är väl kanske som en granne hävdar, de tävlar om vem som har mest och är värst!
Resonemanget kring middagsbordet fortsatte en bra stund, kring eventuell handlingsplan kring ljusbling-blinget. Men så kom slutligen "husets herre" på en sista "strålande" idé:
- Åk upp till sonen och låna hans byggstrålkastare, det är bra kräm i dem, det är bara att rikta dem rakt upp i luften.
Dottern hade genast invändningar, om att flyget nog skulle ha synpunkter på det och vilken nytta skulle det vara i det, förutom att elbolaget skulle jubla?
"Husets herre" gav sig inte:
- Rikta dem från huset, då tar man udden av deras bling-bling!
Nä, nu fick det vara slut med stolligheterna.
Hmm... jag tror jag kör med solglasögon, eller bankirskärm vid middagsbordet tills "hjärntrusten" är församlad till julhelgen. Jag har på känn att den definitiva lösningen på problemet kan vara möjlig då, eller så får vi i vanlig ordning öva upp skrattmusklerna, tills magkrampen bara är ett faktum.
GOD JUL ÖNSKAR JAG ALLA BLOGGLÄSARE!
Debatten startad av Mimmi
SvaraRaderaStartad: 2008-12-25 15:50:39
Det finns 2 kommentarer.
Det hela löste sig genom "naturen självt", någon högre makt var uppenbarligen inblandad. Hela skapelsen blåste helt enkelt omkull, när allt ven omkring som värst, så nu har de naglat upp hela "uppenbarelsen" på väggen och hamnade utanför synfältet.
OH NEJ, dylika samtal går inte att genomföra, helt otänkbart, andra grannar har redan testat med klent resultat. Ja, klent och klent, om man nu vill kalla krigsförklaring för klent resultat! haha...
Anmäl >Gun (2008-12-26 12:12:58)
Det är nu dagen efter julafton, jag har inte läst din blogg förrän nu, tänkte få skratta lite. Joo, det är kul, som för det mesta!
Men den enklaste lösningen på problemet vore väl att gå och ta ett snack med grannen, be dem komma in och titta på resultatet! Det brukar lösa sig. Hehe!
Joo, god fortsättning på helgen!
Anmäl >Grammatica (2008-12-25 15:50:39)