måndag 7 augusti 2017

Jag som hatar extrem värme och så förpassar mig tillvaron rakt i "Lucifers" armar!

En titt på termometern som visar 36 grader. Pust urk stöööön!

Enligt väderlekstjänsten Väder känns det som 48 grader trots de 36 graderna på termometern. Skillnaden beror naturligtvis på andra komponenter, det vet jag som stått i fjällvärdens mylla under 40 år. - 35 grader kan i själva verket betyda något HELT annat åt det värre hållet.

Det slog mig att extrem värme och extrem kyla har ungefär samma effekt, åtminstone på min kropp. Svårt att andas så in i bomben!

Jag tänkte redan när jag beställde resan, att det är nog inte så vidare värst smart att förlägga semester i Italien i augusti när det är som varmast. Då hade jag inte en susning om att det skulle bli extremvärme. Men jubilaren stod på sig, han ville inte fira födelsedag hemma!

NÄHÄ, inte det... Man åker ju inte direkt och fiskar pärlmusslor i augusti i Tjåmotis. 

Men okey då, även om jag vet att vi höll på att bli grillade i september ett år när vi gick längs Cinque Terre. Den enda vandringsleden mellan byarna, som jag ansåg att det var förenligt med sunt förnuft var att gå "promenadbiten", från Riomaggiore till Manarola, som var som vilken stadsvandring som helst och ovanför vattnet hela tiden.http://gun-m-ek.blogspot.se/2014/01/forts-resdag-5-vandringen-fran.html Däremot bedömde jag att en promenad i annan terräng mellan de andra byarna hade varit att utmana ödet med tanke på den tryckande värmen och avsaknaden av skog att vandra i. Dessutom var jag ännu konvalescent efter min första av fyra knäoperationer, då är nog inte stengetsturer något att ens reflektera över.

Det jag på förhand visste var att vi inte hunnit med Siena på vår stora och långa rundresa i Italien, det stod fortfarande kvar på önskelistan.

Det som är bra med den här jubilaren är att jag bestämmer exakt vart vi skall åka, hur länge och allt det där andra runtomkring och han bara följer med lika aningslöst likt ett barn. Det är på flyget ner som han brukar snappa åt sig de lappade sidorna i Första klass reseguide. Men var eller hur han skall bo det har han inte någon aning om inte heller vad jag planerat för utflykter i stora drag. Det gäller ju att inte måla in sig i ett hörn, väl på plats brukar det dyka upp något som man inte haft koll på hemifrån Sverige.

De två gånger (Prag en gång och Sankt Petersburg enda gången) han har stått för beställningen av hotell och då har det barkat käpprakt åt skogen! Hoppa omkring på kryckor och hamna på andra sidan Moldau i Prag där centrum inte ligger, eller som i Sankt Petersburg där han trodde att Nevsky Prospekt var en paradgata i Kungsportsavenyn i Göteborgs längd! Allt som vi skulle besöka var väldigt låååååångt ifrån hotellet. Det där med Google maps verkar inte ännu ha landat, eller kartorna i turistböckerna, som jag ser som en väldigt god reseplanerare. 

Å andra sidan kan det ju ha sin tjusning att åka taxi och åka med buss där ficktjuvar och rånare härjar fritt och i grupp! Dylika gånger är det rätt käckt att ha med sig kryckor att stoppa upp under hakan och trycka den mot halsen på förövaren. Dylika tanter är inte roliga att försöka muddra, alt. råna. Man står sig rätt slätt, en krycka blir som en murbräcka, rätt använt!

Men i Prag hade han inte någon ursäkt, eftersom han varit där flera gånger själv och visste var saker och ting var placerat!
- HUR tänkte du när du bokade ett hotell som låg på andra sidan Moldau och absolut inte i centrum, när jag faktiskt hoppar omkring på kryckor? undrade jag.


Jadå, man hade kunnat köra en hel långtradare ut och in i munnen utan att någon skulle ha kommit i vägen.

Men att nu hamna i ett väder som italienarna själva har döpt till Lucifer har ju sin speciella utmaning. Det är tur att jag placerat oss mitt bland Gamla stans väldigt trånga gränder, där liiiite skugga finns att hoppa emellan. Sedan är det inte helt fel att ta siesta mellan kl. 14-17. Det funkar det också, eftersom jag inte hunnit läsa det jag skulle tills bokcirkeln drar igång igen. Trots allt är det semester även om jag skall föreställa vara någon form av pensionär, vars eviga tid jag ännu inte lyckats spåra!











lördag 5 augusti 2017

Före detta finansministern Anders Borg och prins Henrik av Danmark - skall man skratta eller gråta? Vilka sorgliga män.

Jag steg in i affären för att köpa en rulle rispapper och kunde inte undgå att höra hur personalen snabbt avslutade ett samtal, när jag steg innanför dörrarna. Men jag hann uppfatta att det rörde sig om Anders Borg, f.d. finansministern och någon riktigt präktig skandal med ekivoka inslag.

Väl i bilen igen hann nyheterna gå av stapeln där Anders Borg figurerade och text-TV bjöd på en lite mer friserad historia vilket naturligtvis inte Aftonbladet gjorde: http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QV67V/uppgifter-anders-borg-visade-konet-pa-fest--och-hotade-arrangoren

Borgs beteende hade sin grund i att han var förnärmad över sin rumsplacering. Det visar verkligen vilken sorts person han är. Van att peka med hela handen och bli åtlydd...

Visa snoppen, vilja jämföra sin egen med andras! Ta andra män i skrevet och fälla uttalanden om kvinnor som horor och slampor visar på ett beteende och en attityd som t.o.m. går utöver varje sjöslag som jag ofrivilligt hamnat i. Men något sjöslag har det ALDRIG förekommit på en fest som även hyst barnfamiljer!

Då skall gudarna veta att jag nog har upplevt det mesta här i världen av urspårade fester och tillställningar.

Det är bara män med makt som kan få uppföra sig så här illa och ändå få medhåll och att det slätas över. När man tillhör den s.k. eliten och ändå tycker av varianten "det kan hända i de bästa familjer", då måste jag verkligen ifrågasätta vad det själva är för personer. Det här hör verkligen inte hemma i kretsen kring en före detta minister och en man som skall föreställa av "finare slag" och föreställa representera förnuft.
 


Sedan att Anders Borgs fästmö, Dominika Peczynski, slätar över hans kriminella beteende det tar jag faktiskt ingen som helst notis om. Jag känner henne inte personligen, men jag har inte kunnat undgå att funderat över henne långt innan hon blev Anders Borgs tête-à-tête. Men efter att ha sett henne i TV-programmet En natt på slottet, besannades bara det jag intuitivt förstått. Paret kanske borde göra sällskap till någon lämplig KBT-behandling.
 
Anders Borg har flera tunga poster i stora företag och internationella organisationer. Han är bland annat vice ordförande för investmentbolaget Kinnevik, Stenbecks imperie, seniorrådgivare åt storbanken Citi, varit eller möjligen är rådgivare åt Finland, men också någon uppgift finns i mitt huvud om att han också är det till Asian Infrastructure Investment Bank. För egen räkning kan jag bara säga att låter man Anders Borg sitta kvar i Kinneviks styrelse, då vet åtminstone jag var de har sitt lågvattenmärke.

Jag börjar bli innerligt trött och less på människor som helt uppenbart lider av hybris och bara förutsätter att allt är en droppe i Mississippi.

Nästa i ledet hybris är prins Henrik av Danmark, som sedan 50 år tillbaka är gift med drottning Margarethe av Danmark. Nu är det inte så att jag för ett enda ögonblick tror att prinsen skulle visa snorren, eller gå an som Anders Borg gjort. Men när man känner sig alltjämt så kränkt över att man inte fått den titel man ansett sig skall ha, att man inte vill begravas bredvid sin hustru efter ett så långt äktenskap, då blir det lite väl udda.
http://kongehuset.dk/nyheder/hkh-prins-henrik-begraves-ikke-i-roskilde-domkirke

Lustigt nog så befann jag mig med en del av mina klasskamrater från Läroverket i Malmberget i Köpenhamn den dagen, 10 juli 1967, då deras bröllop gick av stapeln.
Henri-Marie-Jean André de Laborde de Monpezat var ett namn som klingade fint i malmbergsöron, så fint att vi övade på det franska uttalet av hans namn. Vi var väl måhända inte fullständigt helnyktra efter en elefantöl som intagits till maten, men det fanns ingen som ens var i närheten av att vilja dra upp snorren, eller bära sig åt enligt Anders Borg festmanér. 
 
Jag minns i vart fall att just precis när kortegen med brudparet passerade restaurangens uteservering, satt vi och jagade gröna ärtor över tallrikarna, som i övrigt bestod av en schnitzel, potatis och sedvanliga tillbehör. Tänk vad udda saker man kan dra sig till minnes.

Det å sin sida får mig att dra mig till minnes vad jag till frukostbordet hade läst, om den fruktade ryska laxen (puckellaxen) slut citat, som de fångat i Göta älv.

- De är riktigt fula, ser nästan ut som en piraya, tyckte Tobias Nyberg, ordförande i sportfiskeklubben Laxen.

Men sedan kunde jag inte hänga med i svängarna, mer än att den fruktade ryska laxen kan påverka den inhemska biologiska mångfalden eller orsaka stora socioekonomiska skador.


Vilket i sin tur fick mig att inse, att artikeln jag läst några blad innan i tidningen om nazisterna i Kungälv, som spärrade av ett asylboende i Kungälv, men saboterat även ett blivande i Torslanda förra året och nu hade åkt dit sedan NFC i Linköping hade analyserat bandet för spårsäkring. Sedan blev det väl inte mindre bevis av att Nordiska motståndsrörelsens nyhetssajt skrivit om hela händelsen, där de helt uppenbart tyckte att de hade gjort något hedervärt.

Jag undrar hur länge de skall kunna få härja fritt utan att något mer ingripande vidtas emot dem från samhällets sida. Det var ju nazister som även stod bakom det bestialiska mordet i augusti 1995 på John Hron vid Igeltorpssjön i Kode norr om Kungälv, något som aldrig försvunnit ur mitt minne.

För någon tid sedan läste jag i Pedagogiska magasinet, tror jag bestämt att det måste ha varit, att man kommit till rätta med nazismen i Kungälv. Något som bara måste var en politisk klyscha i annat fall skulle det här inte ha kunnat hända och hänt har det gjort.

Man behöver inte göra mycket annat än ha en annan åsikt för att hamna på bänken "tillåtet att slå ihjäl".


Visa civilkurage var den utlösande anledningen till att John Hron bestialiskt mördades. Gärningsmännen kom undan med något som förefaller helt makabert och de har tillåtits fortsätta i stor stil genom att upprepade
gånger vandalisera hans gravsten. 
http://gun-m-ek.blogspot.se/2013/04/var-nutidshistoria-med-nynazister-och.html


En del människor kommer jag aldrig, hur länge jag än lever, att förstå mig på. Det verkar vara något allvarligare fel i hårddisken.

torsdag 3 augusti 2017

När jag behöver gå ner i varv och släppa allt runtomkring mig - då går jag på bio, eftersom jag inte längre kan knyta på mig joggingskorna och springa en lång runda i skogen.

Jag kan väl tycka att som pensionär borde jag väl ha just precis det som reklamen för AFA säger: 52 veckors semester. Men det är ju inte riktigt så livet ser ut och det borde ju AFA om någon veta, eftersom de alltjämt kört runt mig i torktumlaren ända sedan jag "fick förmånen" att bli handikappad på min arbetsplats. AFA tycker att det är helt onödigt med vanliga löneuppflyttningar, som jag skulle ha haft förutan arbetsskadan! -just precis det som står i arbetsskadelagstiftningen, att man har rätt till!


Som grädde på moset dessutom, arbetsskadad i statens bedrövliga tjänst, där säkerheten varit icke-existerande, då är resten inte medtaget överhuvudtaget!

Till skillnad från alla politiker i Regering och Riksdag kan jag inte förvänta mig samma förmåner som de skaffat sig, utan här får jag liksom alla andra vanliga dödliga kämpa mot svenska diktaturer i alla dess olika skepnader. Sverige är  verkligen bananrepubliken nr 1!

Jag och Herr H har varit på bio dagtid, tja, en av filmerna den som vi rankat högst var dottern med på också och just den filmen såg vi i söndags. Samtliga föreställningar gick av stapel på den nya biografen Göta i Göteborg. Fin biosalong med väldigt sköna fåtöljer och benutrymme, även för medhavda kryckor. - MEN efter fyra filmer, får jag göra paus fastän jag gärna hade sett fler av de filmer som jag satt upp på önskelistan. 


Anledning? VOLYMSTYRKA och BASLJUD! 

, det funkar inte att be personalen åtgärda det hela. Fastän man säger att dagen innan i salong 1 lät det inte så här! Idiotförklaringen hänger där och dinglar och man ger upp inser det lönlösa och dag tre och fyra förblir man tyst. Herr H kan i vart fall stänga av hörapparaten, men han har hunnit få en släng av det hela och det lär inte vara speciellt bra för resthörseln, att utsättas för något dylikt. Värst är i salong 2. Salong 1 kan öronen överleva om man stoppar in fingrarna i öronen medan reklamen pågår. Men inte i salong 2, där tyvärr de 3 senaste filmerna varit.


Jag har i skrivande stund så j-la ont i öronen att det känns som om någon kört in toalettborsten och kört runt i 100 knutar! Smärtor är bara förnamnet! - Värst har reklamen för RAMLÖSA varit, där man brassar på med basljud, så man får närmast hjärtstillestånd!

Nu till filmerna som jag gärna vill dela med mig till dig som ev. läser det här:

Definitivt överst på listan som bästa film vi sett i det här svepet om fyra filmer, kommer definitivt filmen Maudie, som är baserad på en sann historia om Maud Lewis´ liv. Maud själv fortsätter att pågå inombords långt efter filmen är slut och det är inte en underdrift, som bioreklamen säger, att Sally Hawkins och Ethan Hawke gör lysande rolltolkningar.


Här finns lite bakgrundsfakta som nog kan vara trevligt att ha innan man ser filmen:
https://en.wikipedia.org/wiki/Maud_Lewis



En del av hennes målningar, huset och hon själv i verkligheten finns här:
https://www.google.se/search?q=maud+lewis+paintings&client=firefox-b&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwiA2KKNjLrVAhXRJlAKHQr7B-MQ_AUICigB&biw=1680&bih=925

På en andraplats kommer filmen Tulpanfeber, där handlingen utspelar sig i 1600-talets Amsterdam, som faktiskt har många likheter med dagens vansinne i ekonomin och just en flerfärgad tulpan har sin speciella historia, som här inte togs upp. Historien i korthet är
den välbärgade åldersnupna handelsmannen Cornelis Sandvoort, som köper sig en ung fru, Sophia, som hämtats ur klostret för att skapa den ultimata familjelyckan som inte bara nöjer sig med det utan vill föreviga denna familjelycka i ett konstverk. Vilket är ett ödesdigert beslut. Filmen är baserad på Deborah Moggach succéroman med samma titel.

Sophia gestaltas av den duktiga skådespelerskan, Göteborgsfödda, Alicia Vikander, som hade huvudrollen i filmen, Fyren mellan haven och som gav henne en Oscar. Hennes motspelare, fö pojkvännen Michael Fassbinder gör också en bra rolltolkning i filmen. Vi såg den filmen i början på året. Historien är ett enda stort moraliskt dilemma från början till slut, som inte lämnar någon oberörd och som man kan ha många synpunkter om.
http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=no&search_word=fyren+mellan+haven
Boken, som låg till grund för filmen Fyren mellan haven,
The Light Between Oceans är skriven av ML Stedman, som också mycket se och läsvärd. Vi hade boken i läsecirkel som jag gick med i förra hösten. Ett val som jag verkligen inte ångrat ett enda ögonblick. - Vid tillfälle skall jag berätta mer om vart den bokcirkeln fört mig på helt oanade vägar. 


Tredje filmen som vi sett i detta svep heter Hemma i Hempstead.


En rätt förutsägbar film, men lagom avslappnande och inte minst tänkvärd. Där man får fundera på vad som är det allra viktigaste i en människas liv, som dessförinnan innehållit så mycket svek och livets villervalla.

Handlingen i korthet: Emily, en amerikansk änka bor i ett pittoreskt hus i ytterkanten av Hampstead Heath och Donald lever ett harmoniskt enslingsliv i ett självbyggt kyffe en bit in i parken sedan 17 år. När marken där Donald bor skall bebyggas av lyxbostäder vägrar han att flytta och får oväntad hjälp av Emily. En djup vänskap mellan dem uppstår, en vänskap som går över till äkta kärlek. 

Hampstead finns i allra högsta grad i verkligheten och är en stadsdel i centrala London, som tillhör de dyrare bostadsområden, mest känt för sina litterära och konstnärliga kretsar. Inte minst är det ett av de områden i världen som har högst levnadsstandard. Det bor flest rika människor där i hela Storbritannien, då har du hela bakgrunden klar för dig vad som kan förväntas av och i filmen, som är inspirerad av en sann historia.

Den fjärde och sista filmen som vi varvat ner till i detta filmsvep: En flodhäst i tesalongen. F
ilmerna har jag nu klassat i den ordning jag tycker de är sevärda, men det är de faktiskt allihop, bara lite olika kvalitéer. Däremot har den svenska titeln satt myror i huvudet. När jag kom till biodisken sa jag att jag skulle ha två pensionärsbiljetter till En elefant i tesalongen. Det är ju så det svenska uttrycket heter. Killen i kassan stirrade på mig och så visade det sig att det svenska ordspråket inte hade något med saken att göra. Lite glad blev jag när jag satt och väntade på att Herr H skulle dyka upp med sin inhandlade godispåse och en dam vid kassan sa samma sak:  hon skulle också ha två biljetter till En elefant i tesalongen. Nu var däremot killen i disken uppdaterad och greppade saken direkt.
The Hippopotamus är originaltiteln på filmen vilket är betydligt mer passande, eftersom en hippopotamus (flodhäst) är världens farligaste djur, som trampar ihjäl varenda kotte den kommer i närheten av. Det gör också huvudrollsinnehavaren, Ted Wallace, en bitsk, cynisk, desillusionerad teaterkritiker som en gång i tiden varit en upphöjd poet.  Filmen inleds med att han citerar T. S. Eliot som anser att ”meningen med litteraturen är att förvandla blod till bläck”, vilket Ted också gjorde en gång i tiden, men nu ”förvandlar han whisky till journalistik”. 
Filmen följer, vill jag minnas, den nu 20 år gamla bästsäljande roman av författaren/skådespelaren/ programledaren/gay-ikonen/den helt underbare Stephen Fry. Alla som kommit kontakt med Stephen Fry vet också att det är ordkostens största ordbajsare av det mer sällskapliga slaget, vilket naturligtvis också filmen gör. Stephen Fry är en man helt i min smak, som person! Fö en excellent skådespelare själv, men här är det enbart hans ordbajseri vi möter.

Filmens och bokens budskap? Mirakel finns inte... eller gör de?

Jag tror att det gör det och när vi minst anar oss till det dessutom.

torsdag 27 juli 2017

Presskonferensen som den pressade statsministern Stefan Löfvén höll idag, fick mig faktiskt att bli lite imponerad.

Inte för ett ögonblick tror jag att den nya Regeringen är ett utfall av Stefan Löfvéns egen tankeverksamhet, utan vittnar istället om att han har en stab med riktigt duktiga människor omkring sig.

Jag skall säga att jag blev inte var så lite förvånad över att finna att Socialdemokraterna i Sverige nu har kapat Sverigedemokraternas käpphästar rakt av och gjort till sina egna!

Det hela hade kunnat bli riktigt bra, OM det inte hade varit för att Stefan Löfvéns harm över Sverigedemokraternas Jimmie Åkessons uttalande om Stefan Löfvén och hans ministrar, som befunnits med hela handen i syltburken, hade trillar igenom maskorna och kommit över Stefan Löfvén läppar under presskonferensen.

Det är föga passande, eller ens trovärdigt att kasta skit på budbäraren, som talat om vari problematiken i Sverige finns och vad som måste göras!


Så sorry, statsminister Stefan Löfvén kommer även i fortsättningen sitta med dumstruten på huvudet för mitt vidkommande. 

Något vidare statsministerämne är han verkligen inte och kommer aldrig heller att hinna bli! Hade han låtit bli att överhuvudtaget nämna Alliansens eller Sverigedemokraternas misstroende som var aviserat, då hade han kunnat klara hela vägen. Men just det här draget han nu gav fritt utrymme för, just det gör att han bevisar att han verkligen inte är rätt man på rätt plats. Han hör alltjämt hemma i det fackföreningsledet han är sprungen ur och där man talar fritt och grovhugget.

Det här anstår helt enkelt inte en statsminister!

Det är bra att han lyckades hitta nya ministrar som OM de bara gör hälften av vad de på presskonferensen utlovade är på rätt väg för Sveriges räkning.

Men statsminister Stefan Löfvén sitter alltjämt med Svarte Petter på hand= försvarsministern Peter Hultqvist! Hade statsministern och hans rådgivare gjort det kloka valet att även byta ut honom, hade det här nog kunna gå vägen. Nu tror jag att stormen inte är över ännu på långa vägar. Det kan t.o.m. dra med statsministern Stefan Löfvén i slutändan. Det finns alltför många besvärande saker kvar som kommer att kunna leda till Stefan Löfvéns eget fall.

Fingrarna har varit djupt nedstoppade i syltburken i den värsta härva som riktat sig mot Rikets säkerhet.

Det finns alltjämt mycket besvärande omständigheter som inte går att förbise: Regeringen höjde Maria Ågrens lön mitt under den pågående åklagar/polisutredningen. - Det framgår av huvudprotokollet från regeringssammanträdet torsdagen den 5 maj 2016. Av det protokollet framgår att 21 ministrar var närvarade vid sammanträdet, som dessutom leddes av statsminister Stefan Löfven! Med vid sammanträdesbordet fanns både infrastrukturminister Anna Johansson, försvarsminister Peter Hultqvist och inrikesminister Anders Ygeman.  

Inte helt oväsentligt är i det sammanhanget, att formell anmälan upprättats av Säkerhetspolisen 26 januari 2016 mot Maria Ågren. Verkar ju mer än märkligt att man inte ens skulle ha nämnt att hon var under utredning av SÄPO, innan man beviljar henne en rätt kraftig löneökning på den redan höga lönen, dessutom retroaktivt från 2015!

Sedan är det rätt märkligt att man efter att man skilt Maria Ågren från hennes post vid Transportstyrelsen överfört henne till den s.k. elefantkyrkogården på Regeringskansliet och först måndagen den 24 juli 2017, när snaran dragits åt kring Regeringens IT-skandal, anmäler man henne till Statens Ansvarsnämnd. 

HÄR luktar det skunk långa vägar!

Inte blir stanken mindre när man inser att Maria Ågren solklart särbehandlats av Riksenheten för Säkerhetsmål, vars chef besvärande nog är självaste Riksåklagaren, det är en allvarlig fråga som måste få ett rimligt svar. Kan en överklagan av hennes strafföreläggande handläggas av Riksåklagaren?

Det här påminner starkt om en annan kammaråklagare som både åtalade och inte minst förlorade ett mål i Kalmar tingsrätt där han åtalat en bortförd kvinnas adoptivmor för hot. Men i nästa handrörelse lade ner förundersökningen gällande människorov av den multihandikappade kvinna, som olovligen hade bortförts från sitt och adoptivmoderns hem av s.k. "myndighetspersoner", helt i strid mot lagen och där det saknades ett beslut om omhändertagande av den multihandikappade kvinnan!


 - Den kvinnan har ännu inte frigivits från en tvångsvård hon blivit återförd till och som upphörde på 90-talet! Hon har dessutom helt hjärtlöst kringskurits sina möjligheter att ha normala relationer till sin egen familj, såväl biologiska som adopterade!

Men det är ingen som bryr sig om den här kvinnan som olovligen blivit bortförd, hon är ju "bara" en multihandikappad kvinna, som inte kan göra sig förstådd, speciellt för de som inte ens vill förstå henne! Spelar man korkad och dessutom i egenskap av myndighet inte ens drar sig för att vilseleda tillsynsmyndigheten länsstyrelsen i Östergötland, funkar det utmärkt. Min tilltro till svenska myndigheter och myndighetspersoner är allt annat än bra längre.

Sedan att behöva uppleva att man från Regeringsnivå är insyltad i något som bara känns som ett utdrag ur Kafka, känns verkligen inte bra.

Därför att samma kammaråklagare, Ewamari Häggqvist, som belagt Maria Ågren med ett strafföreläggande få fnuttiga 70 000:-trots att Maria Ågren erkänt och vidgått att hon gjort sig skyldig till detta brott att hon gjort allvarliga lagöverträdelser.
Man bör ha i åtanke att det är ungefär en halv månadslön för hennes del och att man i normalfallet dömer ut strafföreläggande för snatteri och att bära kniv offentligt, då blir det väldigt märkligt - men samma skit var det ju med domen mot Mona Sahlin, som upprättat ett falskt intyg m.m.  Den där likheten inför lagen, den verkar vara allt annat än likhet inför lagen. 

Eller vad säger Jan Guillou om den saken? Jag väntar med spänning vad som skall komma över hans läppar, med tanke på att han faktiskt bara var journalist, han och Peter Bratt i IB-affären och blev upphämtad av SÄPO och konsekvensen blev: Gå direkt i fängelse utan att passera Gå.

Det kan inte få annan konsekvens, att antingen måste man förklara Maria Ågren intelligensbefriad, vilket blir rätt svårt med tanke på hennes CV, eller så får man förklara hur det kommer sig att samma kammaråklagare under samma period har ett mål i Attunda tingsrätt, där en 20-årig man stod åtalad och där brottsrubriceringen klassats som förberedelse och som enligt åklagaren allvarligt hade kunnat skada Sverige men det ledde till åtal i tingsrätt!

Nu tror jag i och för sig inte på fru Batra, som statsminister och jag vet inte om jag känner sådant förtroende för de personer som Alliansen skyltar med. I mina ögon är det bara same shit just differens name.


Trött, innerligen trött är jag på allt politiskt tjäbbel och spel bakom kulisserna, myndighetsmissbruk etc. Jag önskar bara att man kunde sköta det här landet och inte styra det rakt in i fördärvet. Människors lika värde är en värdegrund för min del och det är inte floskler utan för mig är det en verklighet, även om jag med ålderns rätt förstått att det är en utopi!


Bild: Björn Olsson, fotograf.



söndag 23 juli 2017

Rikes säkerhet värderas till 70 000:- av åklagare och helt uppenbart är SÄPO med på den uppgörelsen! - Ok då vet man vad det står på prislappen för konungariket Sverige.

I ljuset av det här blir det svårbegripligt, att sådana som Stig Bergling, Stig Wennerström för att inte tala om hela IB-affären, då Jan Guillou och Peter Bratt fick krypa in och skaka galler för något som måste te sig som en sommarbris mot för vad som nu har utspelat sig, när hela Sverige lämnats för vidöppen ridå.

Nej, jag skall inte ens föra Dan Eliasson på tal, det är givet vilken stol han sitter på: det här hade jag ingen aaaaning om!

Men det går faktiskt inte att göra annat än att häpna över vilken fullständig inkompetens som styr det här landet.

En infrastrukturminister och en inrikesminister, som ljuger allt vad tyget håller. Personal vid Transportstyrelsen som fått uppmaningen att hålla käft, när de protesterat! 

En statsminister som vägrar svara, utan grottar ner sig i navelluddet: han är varken med på Almedalsvecka eller något annat, han reser runt och har lite fridsam kuckelimuck efter eget tycke! Sedan semesterstänger han företaget Sverige. Han firar sin 60 årsdag och skall inte störas av att den absolut värsta skandalen i svensk historia. Han låter sig inte bekommas. Finns det överhuvudtaget något normalt i ett dylikt beteende?

Självklart har statsministern också varit informerad om denna sk. upphandling och naturligtvis även konsekvenserna. Förskräckligt vore det annars! Ingen i hela världen skall kunna få mig att tro att om Anders Ygeman känt till det här eländet för 1 ½ år sedan, så lär varken Anna Johansson, eller statsministern Stefan Löfven svävat i okunskap om det hela. - Fråga är väl snarast vilka mer som suttit inne med facit?

OM de politiska partier som nu sitter i opposition, men faktiskt också de som sitter med på regeringsskutan inte agerar nu heller, kan de lika gärna klappa ihop hela den här lekstugan!

Varenda människa med någon form av utbildning och medvetande vet att det som nu har hänt saknar motstycke inom svensk historia. Inte ens de gamla krigarkungarna, som levde i sin egen lilla värld kan tillnärmelsevis framstå så fullständigt inkompetenta, som denna regering har lyckats klara av.

Nu vill jag verkligen inte höra några floskler som "vi skall se över våra rutiner"! DEN gubben går inte hem hos mig och jag hoppas inte hos någon annan heller, som påstår sig besitta någon form av förstånd.


Hej, ni som tror att mitt passfoto och körkortsfoto liknar mig i alla nuvarande tillgängliga register, ni tror fullständigt fel. Här får ni en liten uppdatering från i lördagsmorse vid frukostbordet alltjämt iklädd nattsärken, när mobilkameran hade ställt om sig till Selfies. Något som jag inte brukar ägna mig åt överhuvudtaget. För övrigt är det nog inte så väldigt många register som är med sanningen överensstämmande, det var de i alla fall inte sist jag kollade av dem.
Men jag är fortfarande inte spion, det var inte mina föräldrar heller, de liksom jag värnade om det här landets säkerhet - något som den svenska Regeringen också borde göra och inte minst de myndighetspersoner, som är satta att värna gällande lagar!

Landet skall med lag styras - det har vi bestämt för mycket länge sedan och då skall man inte hitta på något eget hela tiden, att krypa under radarn med. Hur vämjeligt genant det nu än är som har kunnat inträffa. För inträffat har det faktiskt gjort!

onsdag 19 juli 2017

Republikananhängarna i Sverige de borde skriva en rap (surrapslåt) om "rapublikanerna". Det är på den nivån de befinner sig, samma gamla sura uppstötningar!

Jag har ägnat mig åt att försöka hämta igen tidningshögen, eftersom jag dumt nog inte kommit ihåg att göra uppehåll i prenumerationen. Jag hittade ett debattinlägg ifrån ovanstående tomtenissar: republikanerna i Sverige under rubriken: Länge leve republiken Sverige!

Haha, tänkte jag, de är ju helt sinnesförvirrade. Sverige är ingen republik, det är ett Kungadöme, tack och lov. Någon gång i framtiden dessutom ett Drottningdöme, förhoppningsvis i flera generationer! Vår kronprinsessa, Victoria inkl. gemål gör ett alldeles ypperligt arbete och hennes dotter verkar gå i sin mors fotspår i allra högsta grad. Vårt kungapar har gjort ett gott arbete i sin fostran och inslussning till detta nog så viktiga ämbete.


Det känns något märkligt att läsa dessa republikanska anhängares debattinlägg.
Läs gärna artikeln själv och inse att det här borde man le i mungipan åt, dvs. om det inte varit ett så allvarligt och onyanserat angrepp på både det ena och det andra.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/l%C3%A4nge-leve-republiken-sverige-1.4444713


Vidare värst uppdaterade över vad vår statschef, Kungen, (ja, jag tar det lite mer informellt med titulaturen i skrivande stund) har för befogenheter verkar de i vart fall inte ha. De här republikanerna tycks dessutom vara mycket dåligt pålästa vilken utbildning vårt kungahus ständigt blir uppdaterade med och får till detta ämbete, eller för den delen vilket enormt arbete de lägger ner på det här landets varumärke.

Varumärket Sverige genom vårt kungahus är faktiskt starkt. 

Det är vår dörröppnare nr 1, inte tillnärmelsevis någon av de alltsom oftast förvirrade politiker, som inte verkar ha en aaaaaning om någonting inom deras eget verksamhetsområde. Jag är väl knappast ensam om att läsa/höra om hur de den ena gången efter den andra inte har en susning om deras eget verksamhetsområde. De gånger vår statschef har undsluppit grodor i de offentliga livet är de serverade och tillrättalagda av UD, eller något annat förvirrat departement. - Fick jag råda skulle han själv kunna framföra sina åsikter, allt i demokratisk anda. -

Jag har skrivit och sagt det förr och det är värt att upprepas: jag betalar hellre för den enorma mångfacetterade verksamhet som vårt Kungahus bedriver http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/hovstaternasorganisation.4.7c4768101a4e8883780001019.html

än jag betalar en enda sekin till dessa alltsom oftast förvirrade politiker, vars mun mest verkar gå på tomgång, utan något egentligt mål i sikte.  

Det svenska kungahuset kostar oss ca 7:- per invånare och år. Sprätta iväg 10:-  på ett år så får du se hur mycket du får för de pengarna! -  Sätter man det dessutom i perspektivet att vi t.ex. lägger över 100 ggr så mycket på TV-avgiften, då förstår man vidden av idiotin som republikanerna saluför med en åsnas envishet. Skall man läsa vilka reda pengar som går till vilken av verksamheterna som ingår i den årliga kostnaden, måste man också förstå sig på redovisning och det gör helt uppenbart inte dessa republikaner.

De borde ändra sin slogan till: Bli republikan du också - spara 7:- om året till statskassan!

Men det skulle inte ens vara hela sanningen, eftersom det skulle kosta enorma summor att ändra systemet vi har idag. Det vore helt enkelt en sedvanlig svensk politikeragenda, när den är som värst. I klartext är det en oansvarig offentlig kapitalförstöring att ändra statsskick för att lösa ett icke-problem.


Ja, det är helt riktigt uppfattat, det som du nu säkert förstått av vad jag skrivit: jag har med åren utvecklat en stark allergi mot politiker, så är jag också uppväxt i en politikerfamilj. Detta till trots att min far och till viss del även min mor gjort samhället och människorna en hel del nytta, utan en enda tanke att de skulle få något tillbaka. Så var det förr i tiden, när jag växte upp. Det är mer än man kan säga om nutidens politiker och samhällsbärare.

Det är också mer än man kan säga om alla de som undertecknat debattinlägget om införandet av republik i Sverige. För mitt liv skulle jag inte önska att de eller att någon nu levande politiker skulle representera mig. Jag är inte religiös, men jag kan ändå inte låta bli att undslippa: Gud förbjude det!


Det är en hel del f.d. riksdagsledamöter, som undertecknat det här s.k. debattinlägget, som de dessutom fått publicerat på bästa tänkbara sida helt gratis och franko i en av landets större dagstidningar. Flertalet av dessa djupingar som undertecknat debattinlägget ser jag som den värsta sortens bidragstagare. De är det dessutom på livstid. Vilken annan vanlig svensk arbetstagare kan emotse dylika summor som grädde på moset efter avslutad tjänst. Ta det i jämförelse att jag i egenskap av arbetsskadad tjänsteman i statlig tjänst fick en fot i baken, som tack för att jag p.g.a statens tillkortakommanden blev handikappad i tjänsten och värre har det blivit med ytterligare tillkommande skador. Vilka också bara bekräftat att samhället är fullständigt korrupt idag. Det är inte mycket som fungerar, som det borde göra.

För min del så har den här tjocka tanten, som tillhör den stora finalen i varje Opera, inte gett hals för sista gången. Kan ju iofs vara en tjock gubbe också, som tar sig om och om igen, genom att ge ifrån sig nog så ljudligt tillkännagivande: ICH STERBE! Lite mer dramatik med tyska än menlös svenska: Jag dör....Men inte fasen är det slut med personen ifråga, hon/han har en viss förmåga att ta sig om om om igen. Därför att det är just precis som i denna verklighet: precis när man tror att nu är det inget mer livstecken att vänta nu har hon gett upp, så är det just precis tvärtom och den här föreställningen är inte på långa vägar avslutad i någon del, inte någonstans där samhället inte fungerar på långa vägar.

Inte nog med att de här gnällmånsarna besitter en nog så rundlig summa lön inkl. rundliga ersättningar, som de har en tendens att stretcha allt vad de bara förmår, deras debattinlägg talar för att de är girigt snikna också.


De borde skämmas, men inte ens det har de vett till att göra, utan de fortsätter att gnöla på mot bättre vetande. De är precis som de här små nazisterna, som lubbar omkring i nutid och förnekar att koncentrationslägren ens existens under 2:a världskriget, trots att man där tog livet av många miljoner människor för att de tillhörde fel ras/art.

Tittar man i klartext över listan svenska miljardärer blir man snabbt varse att det som republikanerna här ondgör sig över får mig att småle. Faktakontroll är numera inte en så svår problematik att ägna sig åt, vare sig man är nazist eller republikan. Gör man det slipper med sitta där med dumstruten på huvudet:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_svenska_miljard%C3%A4rer_(2016)

Dessutom låter deras s.k. debattartikel låta påskina, att vi som inte tycker som de, vi är rätt akterseglade. För att inte tala om rejält korkade. Men si den gubben gick inte hem här på den här sidan av planket.
 

Övervägande del svenskar är kloka noga att inse att vårt lands statschef i allra högsta grad har valt ett valspråk som talar om vad monarkin idag står för hans del: För Sverige - I tiden. Han förstod när han tillträdde 1973, att gamla tiders monarker var en saga all. Enbart under hans farfars, Gustaf VI Adolfs dagar förändrades monarkin en hel del. Han måtte ha insett i ett tidigt skede när han överlade med sin syster Christina vid sin farfars dödsbädd, att hans statschefsuppdrag skulle vara av varumärkeskaraktär. Han fick kasta sig i vattnet för att lära sig simma under tiden. Alla som fått dra sig fram den vägen i yrkeslivet vet också vad det handlar om. Några halvmesyrer duger inte.


Varumärket Sverige. Det har hela kungahuset inkl. statschefen levt upp till att göra starkt även ute i omvärlden.

Det har fö de nordiska ländernas kungahus också gjort. De är inga kvarlämningar från fornstora dar, vår egen nationalsångs verser till trots.


Det som de republikanska debattörerna ondgör sig mest över tycks vara kapitlet pengar och det har jag redan avhandlat och även sågat deras påpekande. Det är inte första gången jag heller tagit vårt eget kungahus i försvar, eftersom jag är starkt medveten om vilket enormt företag de egentligen driver och förvaltar. Det är förhållandevis lätträknat det som tillhör det helt privata ägandet:även där kan man förvissa sig om fakta, bara man vill, bl.a. här finns en mycket gedigen granskning och sammanställning, under vinjetten "Alla kungens hus", som är en rättvisande lista trots att den är upprättad och Publicerad torsdag 17 juni 2010 kl 07.41: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3787257

Jag hade nog varit mycket besviken om de själva inte hade utvecklat ett ekonomiskt sinne och inte klampat runt i gamla kungars idioti, där Sverige stått på ruinens brant många gånger därför att man blandat ihop landets och det egna tillgångarna och trott sig om att vara Guds svar på jorden. Krigen har varit många och långa och det gagnar aldrig mänskligheten på något sätt.


Politiker och advokater, nästa socialbidragstagare av större format, har jag faktiskt både sett och hört nog av. När de dessutom hänvisar till USA och den republikan som nu sitter i makten, eller våra egna knallkorkar som varken har ordning på någonting överhuvudtaget, då kan jag förstå varför Årets republikan för år 2013 finns med i den undertecknande skaran. Han är i vart fall en äkta ståup-komiker, nästan i USA:s republikanske presidenten, Donald Trumps kaliber, är det en dylika förlaga som svenska folket vill ha och bekosta?

Skulle inte tro det!

tisdag 18 juli 2017

Utanför ICA-butiken i Gunnilse

där fanns ett skönt sundhetstecken: ett gäng tonåringar som i brist på samlingsplats satt utanför ICA-affären. 

Det var med ett nödrop som vi hann ladda upp med lite dagligvaror innan affären stängde för dagen. Vi var på hemväg från en liten tur i sommar-Sverige. Ingen tiggare satt utanför affären, som annars är den vanliga utsikten, när man passerar den här ICA-affären. Tiggare som varit utplacerade utanför just den här ICA-affären var det en rättegång om för något år sedan, de tiggarna hade blivit grundligt utnyttjade och lurade av kriminella. 

Hur det är med de tiggare som sitter där för jämnan efter dess, det vet jag inte, men jag antar att de inte hittat dit av egen förmåga in the middle of nowhere. Dessutom utanför allfartsvägarna. Därför öppnar jag aldrig heller min plånbok, men det blir alltid en känsla av "gott och ont" som infinner sig. Sedan finns alltid en annan aspekt hos mig när jag möter tiggare i Sverige eller utomlands: har man råd att röka och snacka i mobiltetefoner kan man inte vara så fattig.

Utanför Lindex/Coop mm på Backaplan där sitter det ofta tiggare, som hänvisar till "sina barn" etc. Har man barn i hemlandet har man inget i Sverige att göra, så är det bara. OM jag har stenhjärta? Nej, bara en logik om vad barn behöver i första hand. De tiggarna som sitter på Backaplan, som är invaderat av tiggare överallt, en del av dem brukar vittja återvinningscontairarna. De finns där bland narkotikaaffärer som det också finns gott om på Backaplan.

Vid något tillfälle har jag besökt den återvinningsstationen på Backaplan och förundrats över vad man kan göra för fynd ur t.ex. en container avsedd för återvinning av plast. Hur omvandlar de detta till något som det finns användning för? De gör väl knappast skräpkonst, sådant som jag sysslar med när tids ges till det.


Men ungdomarna som hade samlats så här på kvällskvisten utanför ICA i Gunnilse, de påminde mig starkt om min egen uppväxt i Malmberget. Vi hade inte heller någonstans att ta vägen, utan träffades där det fanns utrymme för det. Det är av samma anledning jag inte köper det här snacket om hur synd det är om de här kriminella ungdomarna/gängen, som bränner bilar, kastar sten mot blåljuspersonal, rånar och uppför sig allmänt illa. Man glömmer alla vanliga människor som också finns, när man talar om "utsatta områden".

Ingen skall komma och påstå att det per automatik ursäktar dåliga uppföranden, eller kriminalitet för att allt inte ligger serverat på silverfat. "Vanligt folk" tror jag nog att de allra flesta som är uppväxta i det här landet kan vittna om, att det ingalund varit en evig dans på rosor. 

Jag tänker på alla de som vällde in i landet efter andra världskriget. Det var människor som fick jobba från dag ett. Något allvarligt har hänt i synsättet bland beslutsfattarna och den vansinniga byråkratin bland de som inte vet, inte minns hur det varit innan det blev en självklarhet med någon form av social turism. Bara komma och begära utan att själv bidra. Den andra varianten av invandrare, som man ständigt tänker bort känns därför ovärdigt att belägga med sådant som byråkratin bär skuld till.

Allt det här kändes väldigt långt ifrån de här ungdomar utanför ICA i Gunnilse, som satt där och pratade, skrattade och hade de allmänt trevligt med varandra. Det är väl ändå det som livet går ut på. Är det inte det som livet går ut på?

Den dagen jag inte längre har små barnbarn, som kräver sitt har jag bestämt mig för att ta emot en ensamkommande ung kvinna/flicka, om läget alltjämt är detsamma som nu. Jag skall lära henne sitt egenvärde, långt ifrån religiösa förminskande kvinnosyner, lära henne/visa henne att möjligheterna finns där bara man själv kommer ihåg av vilken anledning man kom till den här världen. Alla männioskors lika värde.


Det var mötet med dessa ungdomar denna kväll utanför ICA i Gunnilse, som fick mig att formulera dessa tankar. Någonstans måste jag ha gått och burit på tanken, som i och för sig inte är ny hos mig. Under mina vingar har funnits många av kortare och längre karaktär. Jag har mitt Berlinbarn, som kom till mitt hem som 5-åring på 70-talet. Hon finns där alltjämt i mitt liv.

Jag kände mig riktigt glad över att se dessa ungdomar och vilken inverkan de haft på mina tankar, som naturligtvis också haft input av att haft förmånen att för några få dagar bara stiga av ekorrhjulet och vara i det lilla enkla formatet. Närhet till Herr H som fått alltfler allvarliga krämpor och inte längre är det han en gång var. Men också att få vara vardagsnära ett av barnbarnen som tagit steget in i skolans värld för något år sedan. Ibland behöver man vardagen tillsammans för att komma in på rätt kurs igen, när småbarnsåren är förbi och kontinuiteten inte längre är en självklarhet. 

Ibland behövs en påminnelse om världen, hur den kan se ut i det lilla enkla  formatet, långt ifrån alla myndighetsöversittare och andra rättvidriga, giriga människor. 

Den världen finns också. Mitt framför mina ögon där utanför ICA i Gunnilse anslöt sig fler mopedburna och diskussionerna pågick i oförminskad styrka. Men där de satt uppflugna på led, påminde de mig starkt om fåglarna som brukar sitta på telefonledningarna intill och tjattra med varandra (on line). :)

Jag steg ur bilen och frågade om jag fick ta ett foto av dem. Det fick jag sedan de valt sina egna positioner inför fotograferingen. Sedan frågade jag om jag fick sätta in den i min blogg. Jodå, det skulle gå. Genast uppkom tjattret när jag var på väg tillbaka till bilen:

- Vad heter bloggen? undrade de.
- Gun Ek, svarade jag och återvände till bilen.

På väg därifrån insåg jag att det kanske inte gick så lätt att hitta, eftersom jag inte pimpat den, jag borde ha sagt att de nog skulle söka på "Gun Ek - från Sveriges framsida".

Lustigt att de inte undrade vad jag skulle skriva, tänkte jag. Men sedan insåg jag att de kände samma tillit till mig, som jag kände inför dem.

tisdag 11 juli 2017

What are you doing this summer?

Jag blir sittande en stund, tittar flera gånger på mailet och tänker efter:

- Ja, VAD gör jag denna sommar?

Efter en stund har jag dragit igenom en självanalys, utan att ligga på någon psykologs soffa. Svaret blir lika självklart som att en mosad potatis är potatismos och inget annat:

- Ungefär som förra sommaren fastän, nu i ett ännu värre tempo och ännu fler tillkortakommanden och svårforcerade problem. De är så många nu att jag skulle kunna stapla upp dem i en hög av dignitet. Mitt liv återspeglar sig i allra högsta grad av de uppenbara problem som hela samhället uppvisar. "Sverige går bra" fortsätter politikerna att hamra på. Vardå? tänker jag.


På det personliga planet tycker jag inte att jag åstadkommer något under en hel dag, men när jag tänker igenom VAD jag egentligen gjort inser jag tack och lov, att jag gjort en hel del fastän det inte direkt går att lägga märke till det. Mitt hem och min trädgård är än så länge urbilden av ett veritabelt bombnedslag. Men jag är som Sickan i Jönssonligan "jag har en plan" och när den planen väl är genomförd, då kommer jag att känna mig nöjd.

Det är mer än de stackars gubbarna från Samhall har, som jag mötte imorse vid återvinningsstationen, som såg ut som en svinstia i vanlig ordning. Jag kan inte låta bli att undra vad det är för svinpälsar, som inte klarar av att hantera sin egen dynga, utan överlåter det till gubbarna från Samhall att hantera.

Ungefär som om de inte har något människovärde överhuvudtaget och skall mötas av det ena värre än det andra. Den här människan som sitter pall utanför affären med si n tiggarmugg skulle hon inte kunna förflyttas ett par steg längre bort till återvinningsbingarna och se till att svinen lyckas göra rätt med sina sopor. Samma ute på stan där allt bara verkar ramla ur händerna på folk.

Jag tycker det är hög tid att skänka alla dessa människor, dessa vardagshjältar, som står ut med sina medmänniskor som inte har någon form av respekt för deras arbete.


Nu skall jag ta mig en välbehövlig kopp kaffe ute på altan och glädjas åt att jag idag fick besked av min nye doktor (Thomas har gått i pension), att jag inte längre behöver äta järnmedicin och att det inte finns någon indikation på några  blödningar i magen längre. Det känns som en befrielse att veta även om det andra som jag dras med är mer svårforcerat.

Men alla fältslag kan inte vinnas med en gång och en del aldrig.
Just nu glädjs jag bara åt vad jag lyckats med, inte vad som kvarstår och så tänker jag på att min lille sockernassens dotter Anneli, just skickade mig ett mms om att nu har hon packat ner min mammas målade tavlor, som är på väg till mig.

Idag måste jag ge mig i kast med att plantera det som måste ut. Dottern har hjälpt mig att djupgräva för alla klätterrosor och clematis, som skall pryda det nya gallret, som fått ersätta muren som behagat kasta in handduken för gott.

Timshel!




tisdag 4 juli 2017

Lisa Holms mördare, Nerijus Belivicius fick även livstidsstraffet fastställt i Litauen, dit han bett att få överflyttas av psykosociala skäl för att avtjäna sitt straff.

Det var ju skönt att man i Litauen inte bedömde det bestialiska mordet på annat sätt än att livstidsstraffet skulle kvarstå efter överflyttandet till Litauen.

Än är det tydligen inte helt ute för mänskligheten.
I Litauen är dessutom livstid livstid och inget annat. Det är enbart parlamentet som får besluta om amnesti, dvs benådning och presidenten får genom nådebeslut lindra ett livstidsstraff eller befria från det. Men med tanke på vad Litauisk domstol sagt om Nerijus Belivicius gärning är det föga troligt att något parlament eller president som är vid sina sinnens fulla bruk, någonsin kommer att släppa ur Nerijus Belivicius.

Jag tror inte på hämnd, men jag vet att en del människor är inte rättskruvade i huvudet och det går inte att göra något åt dem helt enkelt.


Lisa Holm, ännu ett offer för ännu en obegriplig människa.



 

tisdag 27 juni 2017

Alla räddningsplaner för att rädda storbankerna och göra de giriga i Amerika ännu mer rika. De rika som håller på att sänka den globala ekonomin - Sverige då, hur illa är tillståndet här?

Antagligen är det redan kört, om man frågar mig vad jag tror och tänker.

Jag vet inte om även den här dokumentären: om de här vansinniga människorna i Amerika, som har egna moralregler, som inte delas av merparten av människor här i världen kommer att finnas memorerat någonstans. Det skulle verkligen behövas.

Det är det här svenska skolor skulle behöva lära ut, inte en massa svammel!

Jag hoppas att den dokumentär som ännu finns tillgänglig på SVT Play via datorn:

http://urplay.se/program/172112-why-poverty-en-amerikansk-mardrom
till den 30 juni 2017 kommer att läggas upp på Youtube precis det som finns från programmet, som Uppdrag Gransknings undersökning om Edvard Snowden https://www.youtube.com/watch?v=t8OI0aPzVH8

Jag kan bara hoppas på det bästa, men befarar det värsta vad som kommer att bli dess öde. Det blir väl som FRA när det genomdrevs på regeringsnivå här i Sverige, allt grävdes så långt ner det kunde göras. Då Stureplanshänget till advokat kunde stolpa upp och diktera för UD dvs. den svenska regeringen vad som de skulle göra.

Men detta öde borde inte ske med dokumentären: 


En amerikansk mardröm

Why Poverty?
Dokumentärserie


som körts på SVT, samtidigt som reprisen av "De nya moderaterna" med Reinfeldt & Co körts i repris på SVT. En serie som också borde sparas på Youtube "Förvandlingen":

https://www.svtplay.se/video/2818037/nya-moderaterna/nya-moderaterna-avsnitt-1


och del 2 "Förvaltningen", där man också visar hela bluffen:

https://www.svtplay.se/video/2823108/nya-moderaterna/nya-moderaterna-avsnitt-2?start=auto&tab=senaste

Man skall vara en fullständig stolle om man inte kan se kopplingarna och inse hur illa ställt det egentligen är. Amerika en mardröm som Fredrik Reinfeldt & Co kopierade och lyckades till 90%! Skodde sig själva och blev någon form av Rockstars, innan råttorna lämnade det sjunkande skeppet och vårt Sverige är nu i fritt fall.

Sossarna är inte sämre de fortsätter nedläggningen av hela Sverige. Fredrik Reinfeldts öppnade hjärta, med en herrelös Migrationspolitik håller på att sänka hela landet tillsammans med övriga ingredienser, därför att ingen sitter vid rodret längre.

De "Nya Moderaterna= det nya arbetarpartiet" är precis lika skickligt scenario, som hela det unkna Amerika, där man akterseglar hela den amerikanska befolkningen, som inte tillhör de girigas krets.

De girigas namn i Amerika är väl värt att memorera. Namn som Ayn Rand, David Koch, Charles Kock, Paul Ryan, Charles Schumer, John Thain, Scott Walker och inte att förglömma amerikanska presidenter, som börjar bli tröttsamt många. Ständigt på jakt efter ännu mer privata pengar. De kör med en omvänd Robin Hood politik: tar från de fattiga för att ge till de rika.
Man kan också undra hur det kommer sig att just svenskar är kraftigt överrepresenterade i Biderbergsmötena. Jag säger som den folkligt älskade kriminologprofessorn: Hata slumpen!

https://anthropocene.live/2016/06/10/varfor-ar-svenskar-kraftigt-overrepresenterade-pa-bilderbergmoten/

Har du inte stött på fenomenet Biderberggruppen finns här lite matnyttigt som man kan länka sig vidare. Det är bara Wallenbergs historik, hur testamentet såg ut som förbjöd dem att bli rika som troll själva, som sopats rent från nätet. Än så länge är det väl bäst att påpeka.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bilderberggruppen 

JA, det skall villigt erkännas: jag är kraftigt benägen att tro att de som deltar i denna grupps möten, inte har rent mjöl i påsen. De är en del av den unkna "räddningsplanen": Rädda storbanker och de rika.

 

Är det bara en tillfällighet, eller är det så att hålen i maskorna börjat bli så stora att de inte längre går att dölja, stoppa undan.

Hela pusslets läggs nu ut inför allmän beskådan, för de som orkar att ta del av de olika pusselbitarna, som alls inte är svåra att lägga ihop:

Reprisen av filmatiseringen om tändstickskungen "Ivar Kreuger" - som på den tiden var rik som ett troll. Där är det exakt samma bankers namn som figurerar alltjämt, liksom samma personer i dess förlängning. Det är bara Ivar Kreuger själv som saknas som ingrediens, eftersom han tog livet av sig själv i Paris mars 1932, sedan han ekonomisk stått på näsan.

Avsnitt 1:
https://www.svtplay.se/video/14084556/ivar-kreuger/ivar-kreuger-avsnitt-1?start=auto

Avsnitt 2:
https://www.svtplay.se/video/14185160/ivar-kreuger/ivar-kreuger-sasong-1-avsnitt-2?start=auto
Avsnitt 3 kommer också inom kort att finnas tillgängligt sedan den sänts på SVT

Jag kan inte låta bli att undra: var står den nye presidenten i USA, Donald Trump? Är han också lika girigt korrupt som sina företrädare? Framförallt - är han en som värnar sin egen befolkning, eller heter även hans egen privata Gud, MAMMON. Allt i självändamålssyfte att bli ännu rikare. Jag vet inte, men jag har svårt för alla dessa hjärntvättade som lägger in dessa nidbilder av Donald Trump. Senast idag var han framställd som ett stort och vulgärt svin i ett inlägg på FB. OK karln är en förryckt egotrippad typ. Men sen´då?

Det är svårt att veta och tränga igenom, eftersom media i vanlig ordning slagit följe med de köptas journalistik.


lördag 24 juni 2017

Hamnstrejken i Göteborgs hamn handlar enbart om MAKT.

Det är väl därför som det bara är sorgligt att åse det hela, när hela hamnen håller på att totalt förödas. 

Jag kan väl spontant tycka, att om merparten av arbetarna, dryga 300 tillhör fackföreningen Hamnfyran och inte själva kan få förhandla om arbetsmiljöfrågor och inflytande på arbetsplatsen, utan förutsätts gå in under Transportarbetareförbundet och därmed inte kunna göra sin röst hörd, DÅ har det blivit något allvarligt galet i maktens korridorer.

Hur det kommer sig att inte arbetstagarna på en arbetsplats själva kan få påverka arbetsplatsen har det blivit något allvarligt galet.
http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/h%C3%A4r-%C3%A4r-allt-om-hamnkonflikten-p%C3%A5-tv%C3%A5-minuter-1.4381369
 
Sedan verkar alla andra s.k. åtgärder som satts in bara vara fråga om totalt onödiga kostnader. Jag kan ju bara gissa mig till vad medlare, utredare etc. har kostat oss skattebetalare i reda pengar, pengar som verkligen inte hade varit nödvändigt att öda bort till ingen som helst nytta.


På något sätt har Göteborg blivit synonymt för dårarnas paradis på alla tänkbara sätt. Den listan skall jag inte dra, utan gå ut med min kaffemugg och sätta mig under paviljongens skugga, ute på altan. Känna hur skönt det är att ha tagit sig en liten välbehövlig andningspaus i tillvaron. Det har varit mycket nu, alltför länge...
Berthel Thorvaldsen - "Natten och hennes barn."





fredag 23 juni 2017

Midsommarafton 2017.


Det blir inga svenska traditioner idag, varken sillen, jordgubbarna eller blomkransen runt mitt alltmer grånande vitnande hårsvall.

- Farmor är du gammal? frågade 5 åringen när han fyllde år och vi var ute och lunchade tillsammans.
- Hurså, undrade jag, tycker du att jag är gammal?

Så hade vi ett långt samtal om när en liten flicka, blir en flicka, som helt uppenbart blir en tjej och när en tjej blir en mamma. För att inte tala om när en tant blir en gammal tant. Men jag var ju alltjämt en mamma konstaterade han, alltså kunde jag inte vara någon gammal tant, trots att jag hade fått jämföra med fingrarna, hur mycket 5 år och 66 år egentligen var. Han stirrade rätt ihärdigt på mina fingrar som fortsatte att om och om igen spreta upp i luften i jämförelse med en hands fingrar som var hans ålder. 

Han gjorde nog en ny analys efter fingerjämförelsen: Jag var ju bara hans farmor, som fick sätta mig på en stol när hans och mina fotbollsmatcher blev långa. Det var ju det där med de sönderslagna knäna, men det hade ju ingen betydelse eftersom jag kunde både spela Pippi Långstrump spelet (anm. hans favoritspel för närvarande, som man kan spela hur många var som helst utan att han ledsnat medan man själv drar en djup suck inombords), leka kurragömma och brottas med honom. Men stolen blev ju samtidigt en bra målbur där han kunde göra mål, konstaterade han.

När vi så småningom hamnade ute vid Bergums ekologiska bärodling för att köpa deras jättegoda småtomater, sedan vi hade hämtat hans födelsedagstårta hos Svenheimers konditori i Gamlestan, visade det sig att han ännu inte hade släppt tankarna huruvida jag var gammal eller ej.

- Det är bra att du inte är för snabb att fatta beslut. En del saker kräver nogsamma överväganden, svarade jag honom, när han nu funnit nya infallsvinklar, efter tomaträknandet och valet bland alla vackra blomsorter i regnbågens alla färger. Själv fastnade han för en gul ros i kruka, som han ville skulle bli hans egna. Sagt och gjort.
 

I vart fall blev det alltför långa hypotetiska tankar, så det kunde den lille filosofen inte säga, trots att hela hans ansikte med det stora bruna ögonen tittade allvarligt granskande på mig, medan jag spände fast honom i barnbilstolen, innan hans lilla ansikte sprack upp i ett kärleksfullt leende och utslaget kom:
- Nej, jag var nog bara en helt vanlig tjej, en tjejfarmor. Hans tjejfarmor, tillade han som för att cementera att beslutet nu låg fast.

Jag skall säga att resonemanget som sådant, det kände jag att han hade rätt i. Jag kan för mitt liv inte känna mig gammal, även om jag är rätt bekymrad över min spegelbilden, som förnuftsmässigt säger mig något helt annat och som jag mellan varven inte kan värja mig inför. Men kommer nu hans teori att bara vara tillfälligt uppskjutet? Jag vet ju inte vad han kommer att tycka, när han fyller 6 år, eller 10 år eller rent av 20 år.

Så här inför ännu en midsommarafton, som är långt ifrån behängd med alla måste, som ständigt verkar tillhöra människans midsommaraftnar, finner jag att allt det där är jag alltjämt distanserad ifrån. 


Någonstans inom mig har jag behållit det lilla barnets glädje att kunna leva i stunden. Jag känner verkligen inte att jag missar något. Än kan jag alltjämt glädjas åt att bara kunna njuta av att jag har vaknat av fåglarnas kvitter och solens första strålar. 

Det enda som tillkommit så här med ålderns rätt, är att jag äger en ny insikt om att jag kan återvända till sängen, dra täcket över huvudet och lugnt och stilla somna om, eller bara ligga där och låta mig famnas in i ännu en ny dag som gryr.

En ny dag där jag verkligen vill att enbart det goda i livet skall finnas hur än dagen kommer att gestalta sig - From dusk till dawn.